Test: Triangle Elara

Stilrent insteg

Elara heter den nya Triangle-serien, och bortser vi från Plaisir (som inte säljs i Sverige) är detta alltså inkörsporten i Trianglevärlden. En mycket trevlig inkörsport ska tilläggas!

Av Magnus Fredholm

 

Ibland träffar man på högtalare med extremt simpla former, och ibland känns proportionerna sådär helrätt. Det blir liksom lite kärlek redan innan man hunnit lyssna över huvud taget, och spontant kommer jag att tänka på ProAc Response 2.5 och Marten Audio Miles som två exempel på högtalare som först gav mig vällustrysningar visuellt, och vars ljud sedan bekräftade känslorna.

Och jag får den där harmoniska upplevelsen av formerna hos de nätta fransyskorna jag för tillfället nyttjar i biorummet. Även om det inte spelar så stor roll i biomörkret vill jag ändå framhålla utseendet, för dessa högtalare (kanske då helst i vitt) skulle funka hur bra som helst i en lyxig möbelkatalog, eller i (nästan) vilket vardagsrum som helst.

 

Enkla färgval

Högtalarna i Elaraserien finns alltså att få i högblank lack, vitt eller svart, och till detta test fick vi de svarta, definitivt att föredra i hemmabion. Högtalarna är som nämnts väldigt enkla till sin form, raka vinklar överallt och endast en nätt brytning i hörnen, och med de heltäckande och magnetfästande tygfronterna på är Elarahögtalarna extremt diskreta. Tas fronterna av möts vi av ytterligare diskretion, inga kromringar, inga kromade faspluggar och inget annat som sticker ut visuellt heller. Moget, skittråkigt eller stilrent får du bestämma själv, för egen del gillar jag det jag ser!

Samtidigt börjar jag under uppackningen så smått oroa mig för hur högtalarna ska låta, jag minns skräckexempel på vansinnigt snygga konstruktioner som låtit alla annat än kul, men jag får väl direkt avslöja att ljudet Elara presterar är allt annat än dåligt, så läs vidare för sjutton!

 

Höger och vänster

De meterhöga LN-05 är den mindre golvstående modellen i serien, den större modellen heter LN-07 och har något större basar samt dito låda. Vi valde LN-05 eftersom vi på det sättet fick identiska element i samtliga kanaler, och kanske får vi återkomma till storasystrarna LN-07 i framtiden.

Högtalarprincipen är 2,5-vägs basreflex, vilket innebär att den ena (i detta och de flesta andra fall den nedersta) basen delas avsevärt lägre än den övre, vilket betyder att mellanregistret kommer endast från det övre element samtidigt som det är två element som jobbar i basen. Basarna är vad man på bilstereospråk kallar femkvarter, alltså 13 cm i diameter, medan de mjuka textildomarna är på 25 mm (entummare alltså).

Längst ned på lådans front hittar vi basreflexporten, som har rundade kanter vid mynningen, vilket är bra. Tyvärr finns inte motsvarande rundning inuti lådan, så trattarna är alltså mest för syns skull. Just detta, att portarna är rundade där de mynnar men inte i lådorna, går också igen i hela systemet.

Elara LN-05 står stadigt tack vare en fotplatta med lite större format än själva lådan, och de rejäla gängorna gör att du lätt skruvar dit favoritfötterna. Du kan också sätta på de små gummifötterna som ligger i lådan, eller kanske är du som jag övertygad om att riktigt mjuka fötter är allra bäst, och i så fall ställer du dem såklart på mjuka fötter (typ SD-foten). För detta test körde jag mest med det som följde med i paketet, men beroende på tycke, smak och eventuellt också i vilken ringhörna du står i kan andra alternativ erbjuda förbättringar, det är bara att testa sig fram!

 

Center och surround

Den kompakta LN-01 har samma elementsorter som LN-05, men bara en bas, och det är följaktligen en ren tvåvägare. Även här basreflex, men porten mynnar på baksidan. Här finns varken fot eller gängor, så de enda alternativen är någon form av högtalarstativ för ställa högtalaren på. Det följer med små gummifötterna även till denna.

Centern LN-02 är bestyckad på samma sätt som LN-05, men även denna är en ren tvåvägare, och eftersom portarna mynnar framåt kan den monteras direkt mot vägg om så önskas. Eller monteras och monteras, du kan ställa den på en hylla eller ett par konsoler, för precis som med LN-01 saknas alla form av infästningar i lådan.

Nu ska jag inte klaga i onödan på avsaknaden av gängfästen i dessa små lådor, de är så lätta att man utan problem hänger upp dem i och med nästan vad som helst.

 

Uppställning

Elaraserien är lätt att placera rätt, eller snarare svår att placera helt fel. Det blir givetvis skillnader beroende på vinklar, avstånd till väggar och så vidare, men det är svårt att hitta någon placering som störtar totalt. Det enda som inte fungerar alls är att sätta LN-01 direkt mot vägg, för då blockeras basreflexporten, vilket inte direkt gör något positivt för ljudet.

Allra bäst prestanda (och balans i basen) får vi i vårt biorum med frontarnas bafflar cirka 60 cm från bakvägg och invinklade mot lyssningsposition. Centern kan alltså, tack vare framåtriktade portar, monteras klos mot vägg om så önskas, men den smälter ihop mycket bättre ljudmässigt med frontarna om även centern placeras på samma avstånd från bakväggen. Surroundhögtalarna ställer vi på stativ på normal Dolbyplats, riktade mot oss och i öronhöjd, och det funkar perfekt direkt.

Den smärta golvaren LN-05 ska enligt databladet hänga med ner till under 50 Hz, något YPAO-kalibreringen hos Yamahas CX-A5100 också håller med om. Själv håller jag inte riktigt med, ljudet släpper avsevärt bättre från högtalaren om den delas vid 60 eller 70 Hz, och som en adderad bonus till denna högre delning får jag samma delning även till centern. Undantaget kan vara en uppställning där man vill lyssna på musik utan subbas, och då kan LN-05 utan problem köras som fullrange. Men nu är det hemmabio, och då ska vi optimera tillsammans med subbas, vilket alltså innebär delning vid 70 Hz!

För bakhögtalarna lyssnas en delning på 80 Hz in, och efter att systemet kompletterats med den härliga XTZ SUB 99.17 börjar vi kalibrera manuellt. Det går smidigt, dB-mätare och måttband är fortfarande kul att hålla på med, och just när det är högtalarna som ska bedömas använder vi aldrig autokalibrerade system, för då lyssnar vi ju inte längre ”bara” på högtalarna.

 

Biokänsla

Efter uppställning får systemet stå och gå några dagar, för att ”spelas in” som det brukar heta. Jag har inte tänkt så mycket på just detta tidigare, men tydligen finns det många som hävdar att inspelning är nys, och att det bara handlar om att man vänjer sig vid ett visst ljud. Ingen risk för just det i vårt biorum dock, eftersom de får stå och slamra i sin ensamhet tills det är dags för lyssning. För egen del tror jag dessutom att det behövs inspelning innan högtalarna presterar optimalt, och för den som köper ett system är det ju en ickefråga.

Nåväl, efter några dagars nötande av Lady Antebellums senaste live-BD är det dags att börja lyssna, och jag börjar med film, en bit av den märkliga Ender’s Game, en film med bra ljud och utan distraherande story.

Vissa högtalare placerar liksom ljudet längre ifrån dig än de i verkligheten står, medan andra tvärt om flyttar ljudet närmare dig, ibland nästan så det känns som du har högtalare tätt inpå dig. Triangles Elaraserie gör varken eller, de presenterar en ljudbubbla som i storlek är precis så stor som den naturligt blir i vårt biorum, mycket trevligt!

Återgivningen är behaglig, mjuk och homogen och med en smått förlåtande karaktär, så att även sämre ljudläggningar funkar hjälpligt. i vissa fall rent av överraskande bra! Tänk 80-talslångfilm med tv-ljud som trots ålder och förmedling via tv-signal alltså funkar riktigt bra, och även skruttinspelad musik oavsett årtal, ja det mesta spelas upp på ett särdeles aptitligt sätt!

Visst kan vi ”skylla” detta på en viss brist i upplösningen, och visst är det så att en del mikrodetaljer blir nedtonade med Elara, men sannolikt är det ett fullt medvetet konstruktionsmässigt val: en välljudande helhet framför detaljmyller.

Som jag nämnde tidigare tjänar man luftighet en mindre ansträngd karaktär om delningen till frontarna sätts vid 70 Hz, trots att de faktiskt spelar en halv oktav längre ner i basen. Vill man hellre köra dem fullrange funkar det också bra, men max ljudtryck för systemet blir något lägre och ljudet framifrån släpper inte riktigt lika bra från högtalarna.

 

Lättlyssnad kombination

Detta system kostar ganska precis 20 000 kronor, och till det behövs en lämplig subbas, varför inte den fantastiska XTZ SUB 12.17 för runt 6 000 kronor? Ett paketpris på 25 000 kronor känns helt ok, och parat med en lämplig förstärkare får du ett lättslyssnat och behagligt hemmabioljud vare sig det är i biogrottan eller i vardagsrummet.

Vi har kört med allt från en Yamaha RX-V479 till en Marantz/Yamahakombo som blev lite overkill, och de förstärkare som kändes mest ”lagom” till systemet var vår gamla Yamaha RX-A1010 men kanske framför allt Onkyo TX-RZ900 som testades i förra numret. Sannolikt kan man nästan lika gärna köra med den något klenare RZ800, och skulle det vara så att pengarna inte räcker till någon dyr förstärkare gör systemet inte alls bort sig med Yamaha RX-V479 för under 4 000 kronor. Högtalarna är alltså egentligen inte kräsna på förstärkare, men visst blommar de ut ordentligt med en kraftfull förstärkare vid rodret.

Sammantaget är Triangle Elara ett välkommet tillskott i familjen, med ett ljud som är lätt att gilla och ett utseende jag inte lär vara ensam om att tycka om, och just förmågan att få det mesta att låta lite extra bra tror jag kommer att uppskattas av många.


Triangle Elara

Front                  Elara LN-05

Typ                      2,5-vägs basreflex

Impedans         8 ohm

Mått BxHxD     165x921x263 mm

Vikt                     13 kg

Pris                      11 990 kronor/par

 

Center               Elara LN-02

Typ                      tvåvägs basreflex

Impedans         8 ohm

Mått BxHxD     485x165x260 mm

Vikt                     7,1 kg

Pris                      3 490 kronor

 

Surround          Elara LN-01

Typ                      Tvåvägs basreflex

Impedans         8 ohm

Mått BxHxD     165x291x240 mm

Vikt                     4,5 kg

Pris                      4 990 kronor/par

Info: www.hembiobutiken.se


 


Artikelflöde

Uppgradering från Denon

Häftigt 3D-ljud med DTS Virtual:X

DTS Virtual:X-firmwareuppdateringen finns nu tillgänglig för Denon AVR-X1400H, Denon AVR-X2400H och Denon AVR-X3400H.
Under våren 2018 släpps uppdateringar även till modellerna AVR-X4400H och AVR-X6400H . Gratis förstås!


Du har väl koll?

OLED-guiden 2017

Sugen på OLED men vet inte var du ska börja? När reorna börjar närma sig är det läge för en djupdykning om de OLED-TV som finns på marknaden. Så lika, men ändå så olika!


Spelnyheter

Paris Game Week

Nytt från spelfesten i Paris


Samsung fixar hypnos

Glöm favoritfilmen

Känner du att det vore kul att se om en film eller en serie? Vill du att det ska kännas nytt och fräscht igen? Samsung kan ha lösningen!


TÄVLINGEN AVGJORD!!!

It Comes at Night

Nu har vi dragit vinnarna. Är du en av dem?


Ni vann filmen på Blu-ray!

47 Meters Down - tävlingen avgjord!

Ännu en spännande tävling. Vann du?


Test: Bladelius Njord Mono

En svensk hästkraft i bion

Om man sitter med en helt vettig bioanläggning i mellanklassen och vill uppgradera, vad är det då vettigast att lägga pengar på?


TÄVLING!

Vinn filmen på Blu-ray!

Vi har fått fem fina exemplar på Blu-ray att tävla ut av det klaustrofobiska thrillerdramat It Comes At Night.


Intervju: Dragomir Mrsic

Brokig sannsaga från förorten till Hollywood

Efter genombrottet som hårdför maffiaboss i Snabba cash slog Dragomir Mrsic igenom även internationellt. Han har också etablerat sig som framgångsrik entreprenör. Men vägen från Fittja till Hollywood har varit lång, tuff och brokig.


Film: 47 Meters Down

47 meter ner kan ingen höra dig skrika

Scenariot i höstens mest gastkramande drama är lika enkelt som skräckfyllt – två tjejer utforskar havet utanför Mexicos kust. När kabeln till deras hajbur brister störtar den ner i djupet. Radiokontakten med ytan är bruten och syret börjar ta slut när vithajar börjar cirkla runt dem ...


Spelrecension

DEAD BY DAYLIGHT

”Assymetric survival horror action” är en genre som bara inom loppet av några veckor fick tillskott i form av två spel. Det ena av dessa två testar vi här”Assymetric survival horror action” är en genre som bara inom loppet av några veckor fick tillskott i form av två spel. Det ena av dessa två testar vi här.


Bygg egen mediaspelare

Bygg egen mediaspelare – och fjärrstyr hemmabion!

Här är prylen för några hundralappar som kan bli precis vad du gör den till – mediaspelare till tv:n, surfdator i fickformat, fjärrstyrning av elektrisk utrustning i hemmabion eller avkännare för övervakning av temperaturer, färger, rörelser med mera.


Alternativ till actionfilmen: Livesänd balett för hela familjen!

ALICE I UNDERLANDET FRÅN ROYAL OPERA HOUSE I LONDON

På måndag den 23 oktober livesänds den framstående brittiske koreografen Christopher Wheeldons  balett Alice i Underlandet på SF Bio från Royal Opera House i London


Hemmabioskolan

Bakgrundsbelysningen

Du läser ofta om det i tester och nyheter. Men hur fungerar egentligen ljuset från en TV? Hemmabioskolan går igenom varianterna!


KRÖNIKAN: THOMAS NILSSON

Längtan efter att hitta hem

Att längta hem är en naturlig instinkt.
Det är precis lika naturligt att hemlängtan är ett motsägelsefullt ord.


Meddelande

Laddar meddelande...