Guide: Vad betyder det?

Ordlista till tv-köpet

Klykar du lingot? Spana in en TV i butik och det blir snabbt siffror hit och dit och ord som verkar viktiga men inte är det. Vi guidar i djungeln

Av: Thomas Ytterberg

Testa att med en lite vilsen och hjälplös blick kliva in på TV-avdelningen i en stor elektronikbutik under vanlig kontorstid. Då kan du få en TV-demonstration som heter duga! Kanske möts du av hel vägg fylld med femtioelva apparater och ju mer du frågar, desto mer termer och tekniktugg bjuds det på. Något som kan vara roligt att gräva ned sig i men det blir snabbt också förvirrande. Vad är skitsnack och vad är seriöst? Vad betyder siffrorna och för allt i världen: vad är skillnaden mellan modellen som heter 7000, 7050 och den som heter 7500?
För prislappen finns det flera sidor som låter dig jämföra, och dessutom länkar till butikerna som har lägsta pris. Prisjakt och Pricerunner torde vara de mest kända. Fast där kan det bli än mer förvirrande för helt plötsligt hittar du också modellerna 7010, 7070 och 7550 varav några kanske inte ens finns på tillverkarens hemsida. Vilken är den rätta? Vilken ger mest för pengarna? Vad förlorar eller vinner jag med ena modellen?

Minst 400 olika modeller
Att ge direkta svar på de frågorna är i praktiken omöjligt. När till och med tillverkarnas produktchefer måste slå upp fakta i Excel-ark för att lyckas hålla reda på sina egna modeller, hur ska då du och jag lyckas hålla reda på allt från alla tillverkare?
Den gamla liknelsen med att det är djungel där ute stämmer, för det är verkligen en djungel där ute. För det är också så försäljarna vill ha det. När utbudet är omöjligt att överblicka kommer du som köpare att gå på tillfället och ta köpet på impuls. Prissättningen, säljkampanjer, reklam, erbjudanden, bemötandet och hur apparaten placeras i butik är det som påverkar ditt beslut, kanske långt mer än då vågar erkänna för dig själv.
Enligt en av hemsidorna som jämför priser finns det 1350 stycken TV-apparater på marknaden. Om vi avgränsar sökning till apparater från år 2014, full HD och 4K samt 40 tum eller större är vi nere på 400 apparater som finns i lager vilka alla är tänkbara som första TV för er läsare. Fyrahundra! Det finns inte en chans att någon kan hålla reda på alla dessa.
Vi försökte faktiskt göra detta med en stor genomgång 2011 där vi nöjde oss med de cirka 200 apparater som kom från de sex största och namnkunniga tillverkarna (se längre fram). Låt oss säga så här: Det var väldigt mycket jobb för en väldigt ihålig guide. Efter publicering hade fler modeller tillkommit och listan blev mer och mer inaktuell för varje månad.

Detta är tillverkarna
Så djungeln är stor och lika lite som en karta kan guida dig till höger vänster om varje träd i djungeln kan vi svara på vad som är den exakta skillnaden mellan varje apparat. Men vi kan ge en riktning och några kloka ord för en resa i djungeln. Vi börjar med det första du möter och det är tillverkaren. Här finns det sex stora tillverkare i alfabetisk ordning: LG, Panasonic, Philips, Samsung, Sharp och Sony.
Dessa sex utvecklar egna apparater och är på sina sätt särpräglade och erbjuder modeller från budget till riktigt påkostade och stora flaggskeppsmodeller. Andra tillverkare, vilka knappast dominerar marknaden men också gör egna produkter, är till exempel Toshiba samt de mer lyxinriktade B&O samt Loewe.
Utöver dessa finns sedan en lång rad varumärken vilkas produkter främst tillverkas på entreprenad. Där kan du (och vi har träffat på dem i tester) få två modeller med helt olika varumärken på framsidan men som i funktion och specifikation är identiska hela vägen ned till menyerna och den medföljande fjärrkontrollen. Likadana apparater med olika namn på kartongen alltså.
Där har vi namn som Andersson, Finlux, Luxor, Thomson, Grundig, SWEDX och många fler som inte listas i prisjämförelserna men som finns i allt från ICA Maxi till de stora butiksladorna. Här hittar vi även namn som JVC och Pioneer, tillverkare som tidigare om åren gjorde egna apparater men nu endast licensierar ut sitt varumärke och egentligen inte är inblandade i tillverkningen. Några av de ursprungliga tillverkarna för dessa apparater är turkiska Vestel och kinesiska TCL. Åker du utanför Sveriges gränser lär du hitta andra varumärken som i grunden är exakt samma apparater.
Betyder det att de tredjepartstillverkade apparaterna är sämre än de från de stora och kända namnen? Inte nödvändigtvis, men de tenderar att sträcka sig från lågprismodeller till det vi kallar för "mellanklass" som är lite mitt i mellan – inte dåliga och inte imponerande på något sätt. Det är sällan vi ser påkostade profilmodeller där man dragit tekniken några steg extra och når toppklass på bildkvalitet och produkt. Här prioriteras ofta prisnivå framför prestanda.

Koden bakom produkten
Namnen på produkterna är som en liten kod som ska knäckas och detta gäller främst då de sex stora tillverkarna. Hur övriga namnger sina produkter är inte alltid lika glasklart.

• Produktkod: Ignorera, säger sällan något om själva produkten
• Tumstorleken: Precis vad det verkar vara, storleken på modellen
• År och teknik: Vilket år modellen lanserades och ifall det är plasma, LCD, ultra HD eller någon annan teknik. Här är det olika mellan tillverkare och det måste kollas upp separat. Samsung använder till exempel bokstaven H för 2014 och lägger till U för UltraHD vilket är begripligt. Andra, likt Philips, är mer kryptiska och kan knyta in lanseringsår i efterföljande siffror. Ja, det är en djungel!
• Kvalitetsklass: Här brukar det vara enkelt så att ju högre första siffra desto bättre apparat, ur tillverkarens synvinkel då. Med andra ord brukar toppmodeller börja på siffran 9 och ha extra allt i fråga om finesser och teknik. Ju lägre siffra, desto enklare modell och förstås kvalitet överlag. Modeller som börjar på 6 och 7 är "mellanklass" och brukar hänga med nyheterna i fråga om finesser men sakna det där sista tekniska raffinemanget. Siffror på 4 eller lägre handlar om rena lågprismodeller. Lägsta acceptabla kvalitet till lägsta möjliga pris
• Småskillnader: Den tredje och eventuellt fjärde siffran indikerar kanske mindre viktiga detaljer som färgen på TV:n eller huruvida det är en svart- eller silverfärgad list. Men det kan också ge betydande information om vilken TV-mottagare som finns med. Till exempel kan modellen RU9005 (femma på slutet) innehålla en T2-mottagare som krävs för HDTV i marknätet. Själva bildkvaliteten och produkten är så gott som alltid likadan.
• Region: Sista bokstäverna brukar handla om vilken region produkten ska säljas i. Samma bild- och produktkvalitet där en nordisk modell har rätt sorts handböcker, rätt elsladd och är normalt godkänd och certifierad för Boxer och kabel-TV-leverantörer som Com hem. En annan bokstavskod kan innebära att modellen egentligen säljs på kontinenten och har importerats utan att godkännas vilket kanske ger problem vid support och liknande. Garantier kan också skilja sig där den nordiska apparaten har bättre garantier och service. Hur vet du vilken som är nordisk? Titta på tillverkarens hemsida vilken kod de använder.
• Stora brasklappen: Varje tillverkare får för sig att ändra sina egna regler titt som tätt. Så vad som står ovan är bara riktlinjer. Det är heller inget som grundar sig för jämförelser mellan tillverkare. En modell som har siffran 8000 är inte automatiskt bättre än modell 7000 från en annan tillverkare. Men står du och väljer mellan 7000- och 8000-serien från en och samma tillverkare? Ja, då kan du vara säker på att tillverkaren själv anser att 8000-serien från samma år är den bättre modellen. Hur stor skillnad? Ja, där måste du läsa tester, fråga i butiken och kanske försöka jämföra själv.

Plasma – endast budget
Plasma-tekniken dog med flaggan i topp. Det är få personer som avfärdar den kvalitet vi fick från Pioneers Kuro-modeller runt 2009 och Panasonic från de sista åren, särskilt 2013 års ST60-, VT60- och ZT60-modeller. Djup imponerande svärta och mätbart kontrastförhållande som börjar på 10 000:1 och bättre.
Köper du en ny plasma idag kan räkna med att den är hyfsat vettigt inställd från början och inte överdriver färger. Direkt ur kartong är den mer "filmlik" så att säga jämfört med en LCD-tv. Men det är i grunden endast en fråga om bildinställningar. Förvänta dig däremot inte den kvalitet som du kan få hos en äldre Panasonic-modell när du köper en plasma år 2015, utan det rör sig idag endast om lågprisprodukter

OLED – djup svärta

Det enda som kan ersätta en äldre plasma i fråga om att ge djup och mörk svärta är en OLED-TV, och det är LG som drar det tekniklasset. Svärtan är i princip oändlig då OLED kan släcka ned sina pixlar helt. Nackdelen är ett förhållandevist högt pris och få modeller. De vi har testat är heller inte utan skavanker, men det är för tidigt att säga om det beror på tekniken eller själva produkterna. En sak är då säker: vill du ha bästa svärta och kontrast för en filmlik bild är det OLED som gäller! Endast de allra bästa toppmodellerna med LCD-teknik kan mäta sig OLED.

LCD – total dominans

Flitiga läsare vet redan att det egentligen inte finns något som heter ”LED-TV” utan tekniken kallas LCD eftersom det är en bildpanel med flytande kristaller. Tillverkarna klämde till med ”LED-TV” i marknadsföringen för ett par år sedan när de bytte ut lysrören (CCFL) bakom LCD-panelen mot lysdioder, alltså LED. Tunnare och strömsnålare apparater men i grunden samma typ av bildkvalitet som innan.

Idag kan vi dela upp LCD-tekniken i tre läger baserat på vilken panelteknik som används och detta säger faktiskt mer om bilden än någon annan faktor:

• TN-paneler. Enklaste tekniken kallas för TN (Twisted Nematic) och förekommer i de allra enklaste apparaterna. Kontrastförhållandet är lågt och de ger därför klen svärta. Betraktningsvinkeln innebär att så fort du flyttar dig åt sidorna blir bilden annorlunda med andra färger, sämre kontrast och till och med effekt att delar av bilden försvinner!

• VA-paneler. En vidareutveckling är VA-paneler (Vertical Alignment) och beroende på tillverkare kan de kallas för exempelvis MVA, SVA eller PVA. Dessa har som regel betydligt bättre kontrastförhållande och därmed djup svärta. De kan också hantera färger mer exakt och de finns därför i alla klasser, även hela vägen upp till de allra bästa toppmodellerna. Nackdelen är en sämre betraktningsvinkel med blaskigare bild så fort du flyttar dig åt sidorna. Bilden är bäst ungefär rakt framifrån. Två personer får sällan exakt samma bildupplevelse.

• IPS-paneler. Här ger panelen (In-plane Switching) en bättre betraktningsvinkel men panelen kan inte gå lika djupt i svärta och kontrast som en VA-panel. Fördelen är att ifall ni sitter flera personer och tittar i en bred soffa så kommer alla att få ungefär samma bildupplevelse och bilden försämras inte lika mycket åt sidorna.

Med andra ord: Är du ensam och kan sitta mitt framför TV:n är det VA-panel som ger bästa upplevelsen där du får högre kontrast. Är ni flera tittare och ni vill att alla ska få ungefär samma bildupplevelse är det IPS-panel din TV ska ha. Kruxet? Tillverkarna skriver sällan ut vilka paneler det är, så du måste läsa tester eller finna en riktigt påläst säljare i butiken.

Lysdioderna i kanten eller inte?

Lysdioderna kan sitta i kanten av panelen eller bakom panelen, så vilket är bäst? Svaret är att placeringen i sig själv har mindre betydelse. Nu är så gott som alla LCD-TV kantbelysta för det ger den tunnaste konstruktionen. De som har lysdioderna bakom panelen är ett fåtal av de dyraste modellerna som kan släcka ned ljuset i zoner. Dessa modeller är ofta bland de bästa apparaterna därför att det rör sig om bra, välbyggda (oftast) och påkostade produkter. En usel produkt blir inte en bättre TV därför att lysdioderna råkar sitta bakom panelen.

 

Kurvad TV eller inte?

Detta är en smaksak. Vissa tillverkare är helsålda på detta och har lite halvmärkliga argument varför en böjd TV är bästa uppfinningen sedan brödrosten. Nåväl, vi lägger inte så mycket åsikter i själva formen. Däremot har vi gång på gång haft problem med att kurvade apparater ger värre reflexer. Lampor och framför allt fönster bakom TV:n ger alltid störande reflexer. Med en krökt TV riskerar den reflexen att dras ut över hela bildytan. Urk! Men reflexen kan också försvinna helt och det beror på hur du sitter.

 

4K bäst hittills?

Att TV:n har Ultra HD-panel med 3840×2160 pixlar betyder inte att bilden automatiskt är bättre, utan endast att panelen har många pixlar. Därför finns det inte mycket egenvärde med Ultra HD i dagsläget och det kan faktiskt vara så att du väljer en sämre produkt när du väljer Ultra HD. Den där modellen med fyndpris och 4K-upplösning kan mycket väl vara en sämre produkt. Kanske är det en TN-panel med tämligen usel bild så vad hjälper det fyrdubbla antalet pixlar när alla är lika usla?

Däremot är det så att de stora tillverkarnas toppmodeller under 2014 och 2015 alla har en panel med Ultra HD-upplösning. Men då är det också en bättre produkt. Panelen är väldigt bra, tekniken som driver alla pixlarna är tipptopp och prislappen är därefter. Det är alltså inte mängden pixlar som avgör bildkvalitet utan produkten som helhet. En god tumregel i dagsläget är därför att en väldigt dyr (och ny) TV med Ultra HD-upplösning är riktigt bra, medan en väldigt billig modell verkligen ger en sämre bild för pengarna.

 

Är 1000 Hz bättre än 800 Hz?

Idag sänds TV i Europa med 50 Hz bildfrekvens i grunden. TV-spel klarar ofta 30 eller 60 Hz, Blu-ray ger 24 Hz. Det mesta vi ser i fråga om sådant som är inspelat med kamera är faktiskt sällan mer än 25 bilder i sekunden. Så varför talas det om flera tusen Hertz i bildfrekvens?

Bakom tekniken finns ofta interpolering där extra bildrutor beräknas fram med en bildprocessor. Detta har klatschiga namn som ”TruMotion”, ”Motionflow” och ”Natural Motion”. För varje bildruta kan bildprocessorn räkna fram ytterligare en bildruta vilket ger mer flyt i bilden. Då räknas TV:n som 100 Hz. Andra kan räkna fram tre bildrutor och då räknas det som 200 Hz. På detta kalkylerar sedan tillverkarna med stor kreativ lusta. Till exempel kanske lysdioderna kan släcka ned mellan varje bildruta och då anser man att TV:n arbetar i 400 Hz och så vidare och vidare.

Problemet är att detta marknadsförs som att bilden blir skarpare i rörelser vilket stämmer med testbilder. Fast vi tittar inte på testbilder utan allt som är filmat med en kamera är per definition lite oskarpt och detta kan du lätt se på vilken film som helst när du trycker på pausknappen.

Hur bra bildprocessor du än har kan du inte göra en redan oskarp bild särskilt mycket skarpare, utan det som händer är att när det beräknas fram nya bildrutor uppstår fel i bilden. Felen kan bli att bilden hoppar till då och då och att det uppstår gloriaeffekter och ”auror” runt skådespelare. Plus att bilden inte alls rör sig på det sätt film ser ut, utan det är mer som en amatörvideo eller en eftermiddagssåpa.

Hertz-siffran är alltså godtycklig. Det finns ingen specifikationspolis som styr över vilka siffror som får användas, och du kan inte jämföra siffran mellan olika tillverkare. 

Sammanfattning

När vi skriver en sådan här guide finns det en sak som är tydlig: vi måste avfärda det mesta som snicksnack. Tillverkarna slänger sig med termer som verkar tekniska men i själva verket kan liknas vid bondfångeri. Den viktiga informationen som säger något om produktens egenskaper, till exempel typen av LCD-panel, saknas ofta.

Ändå är det stora skillnader mellan apparaterna och det finns bättre och sämre produkter. En siffra som guidar lika bra som tillverkarnas hitte-på-siffror är därför prislappen. De bästa produkterna kostar mer pengar, så enkelt är det. På vilket sätt dessa är bättre eller på annat sätt annorlunda måste man testa sig fram och bedöma från produkt till produkt. Så det fortsätter vi göra! Vi kommer aldrig att kunna rita en karta över hela djungeln men vi kan finna en och annan stig.

Publicerad i HemmaBio 3/2015


Artikelflöde

Uppdatering

Sony-tv med Dolby Vision

När HDR först lanserades var det bland tillverkarna av tv-apparater lite prestige i vilken eller vilka standarder man stödde, och en sak som till en början verkade skriven i sten var att det krävdes speciell hårdvara för att ta hand om Dolby Vision. Men redan i höstas ryktades det om en uppdatering av Sonys apparater utrustade med deras finaste processor, och nu kommer ett klart besked: Sony ZD9, A1, XE94 och XE93 kommer att uppdateras till Dolby Digital under februari 2018! Det är dessutom inget krångel för användaren, eftersom uppdateringen kommer via nätverk, hurra!


Uppgradering från Denon

Häftigt 3D-ljud med DTS Virtual:X

DTS Virtual:X-firmwareuppdateringen finns nu tillgänglig för Denon AVR-X1400H, Denon AVR-X2400H och Denon AVR-X3400H.
Under våren 2018 släpps uppdateringar även till modellerna AVR-X4400H och AVR-X6400H . Gratis förstås!


Du har väl koll?

OLED-guiden 2017

Sugen på OLED men vet inte var du ska börja? När reorna börjar närma sig är det läge för en djupdykning om de OLED-TV som finns på marknaden. Så lika, men ändå så olika!


Spelnyheter

Paris Game Week

Nytt från spelfesten i Paris


Samsung fixar hypnos

Glöm favoritfilmen

Känner du att det vore kul att se om en film eller en serie? Vill du att det ska kännas nytt och fräscht igen? Samsung kan ha lösningen!


TÄVLINGEN AVGJORD!!!

It Comes at Night

Nu har vi dragit vinnarna. Är du en av dem?


Ni vann filmen på Blu-ray!

47 Meters Down - tävlingen avgjord!

Ännu en spännande tävling. Vann du?


Test: Bladelius Njord Mono

En svensk hästkraft i bion

Om man sitter med en helt vettig bioanläggning i mellanklassen och vill uppgradera, vad är det då vettigast att lägga pengar på?


TÄVLING!

Vinn filmen på Blu-ray!

Vi har fått fem fina exemplar på Blu-ray att tävla ut av det klaustrofobiska thrillerdramat It Comes At Night.


Intervju: Dragomir Mrsic

Brokig sannsaga från förorten till Hollywood

Efter genombrottet som hårdför maffiaboss i Snabba cash slog Dragomir Mrsic igenom även internationellt. Han har också etablerat sig som framgångsrik entreprenör. Men vägen från Fittja till Hollywood har varit lång, tuff och brokig.


Film: 47 Meters Down

47 meter ner kan ingen höra dig skrika

Scenariot i höstens mest gastkramande drama är lika enkelt som skräckfyllt – två tjejer utforskar havet utanför Mexicos kust. När kabeln till deras hajbur brister störtar den ner i djupet. Radiokontakten med ytan är bruten och syret börjar ta slut när vithajar börjar cirkla runt dem ...


Spelrecension

DEAD BY DAYLIGHT

”Assymetric survival horror action” är en genre som bara inom loppet av några veckor fick tillskott i form av två spel. Det ena av dessa två testar vi här”Assymetric survival horror action” är en genre som bara inom loppet av några veckor fick tillskott i form av två spel. Det ena av dessa två testar vi här.


Bygg egen mediaspelare

Bygg egen mediaspelare – och fjärrstyr hemmabion!

Här är prylen för några hundralappar som kan bli precis vad du gör den till – mediaspelare till tv:n, surfdator i fickformat, fjärrstyrning av elektrisk utrustning i hemmabion eller avkännare för övervakning av temperaturer, färger, rörelser med mera.


Alternativ till actionfilmen: Livesänd balett för hela familjen!

ALICE I UNDERLANDET FRÅN ROYAL OPERA HOUSE I LONDON

På måndag den 23 oktober livesänds den framstående brittiske koreografen Christopher Wheeldons  balett Alice i Underlandet på SF Bio från Royal Opera House i London


Hemmabioskolan

Bakgrundsbelysningen

Du läser ofta om det i tester och nyheter. Men hur fungerar egentligen ljuset från en TV? Hemmabioskolan går igenom varianterna!


Meddelande

Laddar meddelande...