THE LORD OF THE RINGS: THE RINGS OF POWER SEASON 1

15 december 2022

Spretig skönhet slår rot.

Annons:

SPRETIG SKÖNHET SLÅR ROT

Under tonåren konsumerade jag Bilbo och Lord of the Rings med stor aptit i en fantasyfrossa som sträckte sig från C.S. Lewis Narnia till Gene Wolfes Book of the New Sun. Där mitt fokus ständigt vandrade vidare var det dock vissa som snöade in hårt på just Tolkien och lobbade för Silmarillion och Unfinished tales.

Även om jag kunde imponeras av världsbygget i dessa postuma samlingar av texter saknades den narrativa kvaliteten från Tolkiens eget utgivna verk. Styrkan hos Tolkien har för mig alltid varit att få uppleva världsbygget med vandringsstaven i hand, inte uppstyckat och i stora översikter som det vore kurslitteratur.

Jag känner inledningsvis igen mig i detta i The Lord of the Rings: The Rings of Power (f.ö. en stark kandidat till årets otympligaste titel). Här har man har plockat en del från Silmarillion, men hittar också på mycket eget, i en historia om Saurons uppgång och fall under Midgårds andra era.
Där Lord of the Rings fokuserade på ringens brödraskap är dock denna berättelse betydligt mera utspridd över olika händelser, karaktärer och tidpunkter. Alver, orcher och kungar passerar revy utan att något riktigt fäster.

Vackert är det dock utan tvekan. Amazon inser konkurrensen från de andra strömningsjättarna och har kontrakterat WETA Workshops som jobbade med Peter Jackson. Resultatet är en bländande vacker tv-serie med kostym och effekter på hög nivå. Detta gör att blicken gärna dröjer sig kvar, även när handlingen famlar något.

Efter några avsnitt märker jag också att jag börjat bry mig om karaktärerna. Hur ska det gå med Galadriels flykt? Med Elronds relation till dvärgkungen? Vad är det som harfötterna hittar i en meteorkrater?

The Rings of Power har en lång startsträcka men växer med tiden. Att det huvudsakligen är okända skådespelare är en styrka, jag känner i stort sett bara igen ringsmeden Charles Edwards som spelade lady Edith Crawleys olycksalige älskare Gregson i Downton Abbey. Men Morfydd Clark är utmärkt som Galadriel, likaså Ismael Cruz Córdova som den fängslade alven Arondir.

De olika nedslagen kring Saurons framväxt får dessutom allt fler kopplingar och blir intressantare över tid. Det ryktas att detta ska på i 50 timmar över fem säsonger, vilket känns både som ett löfte och ett hot. Hittills är jag försiktigt positiv.