I 1600-talets England blir den föräldralöse Gwynplaine såld till ett mystiskt vandringsfolk som vanställer barn för att sälja dem vidare som deformerade narrar.
Gwynplaine blir opererad så att hans mun för evigt fastnar i ett groteskt flin.
När sällskapet landsförvisas överger de pojken mitt i vintern.
Under en snöstorm räddar Gwynplaine livet på den blinda flickan Dea vars mamma frusit ihjäl. Båda omhändertas av gycklaren Ursus (Cesare Gravina) och växer upp tillsammans med hans tama, vindögda varg.
Som vuxen är Gwynplaine (Conrad Veidt) med sitt makabra grin känd som ”Den skrattade mannen” och reser runt med Dea (MaryPhilbin) i Ursus gycklarsällskap. Gwynplaines förflutna ruvar på en hemlighet som får dramatiska konsekvenser när sällskapet uppträder i London.
Stumfilmklassikern Skrattmänniskan (The Man Who Laughs, 1928) är baserad på Victor Hugos roman med samma namn. En gastkramande, sorglig och vacker skräckromantisk melodram i samma anda som Ringaren i Notre Dame och Fantomen på Stora Operan vars filmatiseringar Universal fick stora succéer med 1923 och 1925.
”Skrattmänniskans” make-up skapades av Jack Pierce, senare legendarisk för maskerna till Frankenstein (1931), Mumien (1932) och Varulven (1941). Gwynplaines look kom också att inspirera till Batmans ärkefiende, Jokern.
Både Kirk Douglas och Christopher Lee ville spela Gwynplaine i en remake, men någon amerikansk sådan har aldrig gjorts. En italiensk version, regisserad av Sergio Corbucci (Django), kom 1966, liksom två franska (1971 och 2012).
En restaurerad version av stumfilms-mästerverket släpptes 2020 på Blu-ray i 4K (import), men kan även ses fritt på www.dailymotion.com.