Edgar Allan Poes novell Morden på Rue Morgue (1841) anses vara litteraturhistoriens första detektivhistoria.
Det är en kuslig mordgåta som utspelar sig i Paris. Polisen står handfallen inför ett blodigt och bisarrt fall – en äldre dam och hennes dotter hittas bestialiskt mördade i ett rum låst från insidan och med fönstren hakade inifrån.
Det blir den excentriske C. Auguste Dupin som rycker ut till polisens hjälp. Mysteriet tätnar när han hittar ett hårstrå som inte tycks komma från en människa.
Novellen har filmats flera gånger, men ofta med storyn omskriven.
Kultförklarade Paris mysterier (1932) är löst baserad på Poes berättelse. Béla Lugosi spelar en galen vetenskapsman som kidnappar kvinnor och injicerar dem med blod från en bitsk apa.
Filmen (som finns på Youtube) blev kontroversiell för sina våldsamma scener, trots att den i USA klipptes ned med 19 minuter.
I Ett skri av skräck (1954) hittas flera kvinnor lemlästade och mördade i Paris. Professor Dupin (Steve Forrest) pekas ut som misstänkt innan polisen får upp spåren på en mer skrämmande mördare.
Favoriten är annars Morden på Rue Morgue (1971), trots att storyn mer påminner om Fantomen på Stora Operan än Poes novell. Inspektör Vidoqu (Adolfo Celi, skurk i Bondfilmen Åskbollen, 1965) undersöker en serie oförklarliga mord på en Grand Guignol- teater i Paris.
Tevefilmen Morden vid Rue Morgue (aka Nattens bödel, 1986) med George C. Scott som detektiv Dupin och med Val Kilmer och Rebecca De Mornay är också rätt bra. Hedersomnämnande även till kult-trashiga The Rue Morgue Massacre (1975) som Paul Naschys Hunchback of the Morgue fick heta på video i USA – en absurd spansk mix av Frankensteins monster och Ringaren i Notre Dame.
Morden på Rue Morgue finns i en nysläppt svensk bok tillsammans med de övriga novellerna om detektiv Dupin; Mysteriet Marie Rogêt och Det försnillade brevet.