TREDJE GÅNGEN GILLT FÖR ‘SALEM’S LOT?
Om man av någon anledning känner för att plåga sig själv med åldersnoja kan man ponera det faktum att Stephen King var tjugotre år när han skrev ‘Salem’s Lot, utgiven 1975. Det var hans andra publicerade roman med den svåra uppgiften att följa upp dundersuccén Carrie.
‘Salem’s Lot är en klar favorit bland Kings många böcker. Vissa formuleringar och scener har jag burit med mig under de cirka trettiofem år som gått sedan första läsningen. Då på svenska med titeln Staden som försvann.
Att Kings långa svar på den enkla frågan om vad som skulle hända om en vampyr i Draculas efterföljd slog sig ned i en amerikansk småstad har åldrats med bibehållen värdighet kunde jag konstatera efter omläsning på originalspråk nyligen.
Gary Daubermans filmatisering, som efter flera år i limbo till sist släpptes på Max under oktober, känns däremot redan daterad. Trots att man bevisligen haft tid på sig att putsa upplevs filmen som ett ytligt hastverk.
Hade händelser och de många huvudpersonerna runt hemvändande författaren Ben Mears (Lewis Pullman) fått möjlighet att utvecklas samt den olycksbådande stämningen tid att byggas upp kanske utfallet blivit aningen bättre.
Tydligen ska en tidig klippning ha klockat in på drygt tre timmar. Inte ofta man säger det nu för tiden, men det här hade verkligen tjänat på att vara längre.
Eller så hade det bara blivit utdraget och ointressant.
För i befintligt skick är Salem’s Lot anno 2024 tyvärr oengagerande och överlastad med 1970-talsfrisyrer, dito mode och nötta låtval. “Hurdy Gurdy Man” är en klassiker av en anledning. Men efter att den använts effektivt i Zodiac och som ledmotiv till bristfälligt hyllade tv-serien Britannia, blir det för många lager av associationer när den dyker upp här i vad som är tänkt vara en kuslig scen som inte riktigt tillåts lyfta. Och den känslan av blekt återbruk genomsyrar upplevelsen.
Enstaka sekvenser är trots allt bra. Som när bröderna Glicks ödesdigra genväg på en skogsstig blir ett snyggt skuggspel. Eller den unge Mark Petries (Jordan Preston Carter) snabba transformation från brådmogen unge till styvnackad vampyrjägare. Det räcker tyvärr inte för vad som i slutändan blir en blodfattig (häpp!) parentes i Kings filmkanon.
Tobe Hoopers miniserie från 1979 med sin Nosferatulika huvudvampyr och utsökt musik av Harry Sukman står ännu ohotad som den bästa filmatiseringen av nu totalt tre som gjorts utifrån ‘Salem’s Lot.
SALEM’S LOT
SKRÄCK
Producerad: 2022/2024
Format: SVOD 16:9 HD
Utgivare: MAX
Längd: 114 minuter
Betyg: 3