på Blu-ray: Operation Ragnarök

En ubåt kraschar in i Landskronas hamn.

Panik bryter ut när man upptäcker att farkosten bär på ett mystiskt virus som förvandlar de som smittas till monstruösa varelser. Larmet går och myndigheterna skickar in militären som slår en järnring runt stan. Landskrona sätts i karantän i hopp om att förhindra att smittan sprids till resten av landet.

Samtidigt söker sig en grupp icke-smittade – hälften etniska svenskar, hälften med invandrarbakgrund – till det gamla citadellet för att ta skydd. Det dröjer inte länge förrän gamla motsättningar blossar upp och tvingar dem att ställa sig själva frågan: Vilka är egentligen de värsta fienderna? Monstren där utanför eller de gamla antagonisterna som nu måste samarbeta för att ha en chans att överleva?

Hypad trailer gav förväntansfullt surr

Snacket om att man höll på att spela in en zombiefilm i Landskrona började gå redan hösten 2010.

Lokaltidningarna skrev om ett gäng entusiaster som filmade på stans gator och projektet kom att bli en följetong i trakterna. Det var alltid någon bland bekantas bekanta som upprymt berättade att de hade varit med som statist.

Filmandet resulterade i en actionspäckad trailer för Zon 261 – ett filmprojekt som kommit att bli lite smått mytomspunnet, åtminstone lokalt i nordvästra Skåne. Trailern fick mycket beröm och i takt med att man lockade allt fler följare på nätet ökade också det förväntansfulla surret – äntligen, en svensk zombierulle!

Men sedan hände ingenting mer.

Det blev tyst om de skånska zombierna.  

Ryktena har varit många och spekulationerna har avlöst varandra under åren som gått, men ingen tycks ha vetat någonting säkert – mer än att det inte verkade bli någon långfilm.

Monstruöst långt projekt

Nu skriver vi december 2018.

Det är åtta år senare och dags för biopremiär av Operation Ragnarök som filmen nu heter.

– Det är egentligen en otrolig resa om man tänker efter, skrattar Fredrik Hiller som skrivit manus, regisserat och dessutom gör en av rollerna.

– När vi började filma hade vi varken manus eller pengar. Allt utgick från en idé som jag hade, minns Fredrik när vi träffas på ett kafé på söder i Stockholm.

– 2009 hade jag precis skrivit och regisserat min första film, Psalm 21, och fått blodad tand. Tanken var att dra igång ett nytt projekt så fort som möjligt och kanske släppa en ny film något år senare. Det var så idén med Zon 261 och den här trailern föddes.

Något hobbyprojekt var det aldrig frågan om.

– Absolut inte. Vi hade bestämt oss för att göra en ny långfilm och satsade seriöst. Jag skrev ett manus som var klart 2011 och vi var redo att sätta igång. Problemet var att vi var alldeles för optimistiska. Vi insåg inte riktigt hur enormt mycket tid och arbete som skulle krävas för att förverkliga projektet.

Pengar var ett annat problem.

– Vi sökte med ljus och lykta efter finansiering, men fick nobben överallt.

Snabba monster och full konstnärlig frihet

Hösten 2013 hade Fredrik tröttnat på att vänta och gå runt med håven i hand.

– Då kände jag bara, ”Fan, nu kör vi ändå”! Det funkade med Kajsa Warg-metoden (”Man tager vad man haver”) när jag gjorde min första film och det kan funka en gång till.

Sagt och gjort, Fredrik och hans manskap sparkade nytt liv i projektet och började filma igen.

Pengar droppade in från diverse olika håll under arbetets gång.

– Det var inga stora slantar, men det var tillräckligt för att hålla oss flytande. Vi fick faktiskt även ett litet bidrag från Filminstitutet. ”utvecklingsstöd” som det kallas. Men framför allt har vi fått ett enormt stöd från både Landskrona stad och kommun och alla lokala näringsidkare som varit otroligt hjälpsamma. Och, givetvis, från alla privatpersoner som ställt upp på tusen olika sätt.

Slutnotan för filmen landade på 24 miljoner kronor.

– Men det handlar ju inte om reda pengar, utan är räknat på alla som investerat tid och resurser i projektet. Pratar vi rena cash, så handlar det om småsummor som vi haft att röra oss med.

Alla som har jobbat med filmen har haft betalt, men valt att (liksom jag) investera sina ersättningar i filmen i form av deferrals. (Man får betalt om filmen går med vinst.

Men fördelen med att göra film utanför ”systemet” är väl också att du har kunnat ta full kontroll över projektet?

– Precis. Det är det jag kallar ”nödtorftets lyx”. Jag har kunnat göra exakt den film jag ville göra. Ingen jävel har kunnat säga åt mig vilka skådisar jag ska anlita, vilka scener jag kan filma eller tvinga mig att släppa filmen till ett visst datum även om jag inte är nöjd med den.
Det är givetvis fantastiskt att få den friheten att bestämma allt själv, in i minsta detalj. Normalt sett när man gör film har man ett ansvar mot sina finansiärer och då kan man lugnt räkna med att en massa människor kommer ha synpunkter på allt man gör. Det är nog så här jag vill fortsätta göra film – skriva, regissera och själv producera. Och sticka in med egna roller då och då.

Har du haft någon inspirationskälla till Operation Ragnarök?

– Egentligen inte. Det närmaste man kan komma är väl 28 dagar senare (2002). Den har också stämplats som en zombiefilm fast det inte heller handlar om traditionella zombier. Jag kan prata mig blå i ansiktet om att Operation Ragnarök är ett drama, men folk kommer ändå säga att det är en zombiefilm. Och det är helt okej. Det är en actionfilm och det är en krigsfilm – och det finns zombieliknande varelser. Eller rättare sagt, folk som har blivit smittade har förvandlats till monstruösa versioner av sig själva, och de är snabba. Precis som i 28 dagar senare.

Beowulf, vikingar och spöken

Fredrik är skådespelare i grunden och har lång erfarenhet i branschen.

Vi har kunnat se honom i teveserier som Skilda världar (1999), Graven (2004), Bron (2013) och Jordskott (2017) och i filmer som Beck – pojken i glaskulan (2002), Bröderna Karlsson (2010) och Wallander – indrivaren (2010).

Han har även gjort rösterna i en mängd animerade filmer, till exempel som Kronk i Kejsarens nya stil (2000), drömprinsen i Shrek den tredje (2007), Auguste Gusteau i Råttatouille (2007), Asterix i Asterix & Obelix och britterna (2012) och som Mr Big i Zootropolis (2016).

2007 fick Fredrik sitt internationella genombrott med en roll mot bland andra Anthony Hopkins och Angelina Jolie i Robert Zemeckis actionskräckis Beowulf.

– Jag spelade en general för den frisiska armén som försöka krossa kung Beowulf i Danmark. Det slutar i en tuff batalj mellan mig och Beowulf (Ray Winstone).

Hollywood-gaget stoppade Fredrik in i Psalm 21 – ett övernaturligt drama som han både skrev manus till och regidebuterade med.

– Det var en 17 år gammal dröm som jag äntligen fick chans att förverkliga. Jonas Malmsjö spelar en präst vars pappa blir mördad, samtidigt som en dörr till den andra sidan öppnas och släpper ut en skugga från det förflutna.

Fredrik provspelade för Matt Damon-dramat Downsizing (2017) för rollen som norsk vetenskapsman.

– Men Rolf Lassgård fick rollen, den jäveln, ha ha. Nej, han förtjänade den. Han är en underbar människa och skådis, skrattar Fredrik som också provfilmade för nyinspelningen av Papillon.

När vi träffas har Fredrik återvänt efter två månader på Irland och en roll i säsong 6 av hyllade Vikings.

– Det var en fantastisk upplevelse. Så jävla kul att slåss med svärd, precis som när man var liten och lekte. Men det var tufft, jag fick kliva upp vid 04.00 och åka till smink och påklädning. Sedan jobbade vi mellan 12-15 timmar om dagen, så det var mycket slit för pengarna.

Näst år kommer vi också att kunna se Fredrik i en roll i Eld och lågor – Måns Mårlind och Björn Steins drama om svek, förbjuden kärlek och rivaliteten mellan ägarfamiljerna av två tivolin, Gröna Lund och Nöjesfältet, på varsin sida om Allmänna gränd i Stockholm i början av 1900-talet.

Action-koreografi av Hollywood-legend

De sista scenerna till Operation Ragnarök spelades in för ett par år sedan.

Efter det har man ägnat sig åt att klippa och slutmixa filmen. Det är en effektspäckad film.

– Jag tror vi hamnar på lite drygt 355 effektscener, säger Fredrik som också gör en roll som militär i filmen.

– Det handlar om allt från småsaker som mynningsflammor på vapen till explosioner, digitala ubåtar, helikoptrar och Jas-plan. Men vi har faktiskt också några scener med riktiga stridsplan och helikoptrar. Meningen är att publiken inte ska märka när vi klipper mellan specialeffekter och verkliga fordon.

Merparten av zombiernas vanställda utseenden är också pålagda digitalt i efterhand.

– Men även här har vi blandat traditionella make-up effekter med digitala effekter. Magnus Franzén (som ansvarat för de fysiska make-up effekterna) och Ulf Lundgren (som övervakat de digitala effekterna) är oerhört rutinerade i branschen och har gjort ett fantastiskt jobb med sina respektive team.

Filmen innehåller förstås också en massa action.

Hollywood-veteranen Lars Lundgren (se intervjun i HemmaBio 10/2014) ställde upp med sin expertis och sitt stunt-team.

– Det var ett otroligt duktigt gäng killar och tjejer som faller från balkonger, kör bil och slåss. Filmen börjar direkt med en fight mellan Rafael Edholm och en kille inne i en ubåt. Lasse koreograferade slagsmålet och det är jävligt snyggt.

Ni har fått med en hel del kända skådisar också som alla ställt upp …

– Ja, där har vi haft tur. Det är en ensemble-film där Jonas Malmsjö (Morden i Sandhamn) har en av de största rollerna tillsammans med Rafael Edholm (Springfloden), Bahar Pars (En man som heter Ove) och Jarmo Mäkinen (K-Rauta)

I rollistan syns även bland andra Per Ragnar (Låt den rätte komma in) och Eva Rydberg som gör en av sina få allvarliga roller och här spelar kommunstyrelsens ordförande i Landskrona.

Minnesluckor och en dagisfröken med stenkoll

Inspelningarna i Landskrona beskriver Fredrik som fantastiska, tack vare alla entusiastiska människor som stöttat projektet.

– Det kändes verkligen i hjärtat att folk var stolta för att vi filmade i just Landskrona och att man verkligen ville att det här skulle bli av. Där är man kanske inte lika blasé som i Stockholm när man gör film. Alla ville verkligen hjälpa till. När vi filmade på en hårt trafikerad gata mitt i stan stängde vi av trafiken i tio minuter utan ett enda klagomål. Inte en sur kommentar, inte ett enda ilsket tutande.

Fredrik blev också snabbt varse om att när man filmar i en liten stad som Landskrona, så vet alla vad som pågår.

– Det gick inte en dag utan att jag häpnade över vilken koll som folk hade på vad vi höll på med.

Han minns speciellt ett tillfälle när en dagisklass passerade inspelningsplatsen och ett av barnen frågade sin fröken vad vi höll på med.

– Man skulle kunna tänka sig att hon kanske förklarade att vi spelade in en film, men nej – hon drog hela handlingen för ungarna. I detalj! Om ubåten, viruset och hur stans befolkning blir smittad. Jag hade inte kunnat pitcha storyn bättre själv. Otroligt!

Men Fredrik beskriver också inspelningarna som oerhört stressiga och slitsamma.

– Jag ska inte gnälla, jag fick verkligen chansen att göra den film jag ville göra. Men det var tufft många gånger. Det ska jag inte sticka under stol med. Uppriktigt sagt har jag faktiskt en del minnesluckor. Jag upptäckte det när min fotograf pratade om händelser på inspelningsdagar som jag inte alls kommer ihåg. Det dök även upp vissa scener under klippningen som jag inte riktigt minns att vi spelade in.

Sovande zombier och morgontrötta företagare

Fredrik skickar också en eloge till alla statister som ställt upp.

– Alla dessa underbara, tålmodiga människor som kom klockan 03.00 till en lokal på ett företagshotell som vi hade lånat, blev sminkade och sedan fick vänta tills det var dags för inspelning. När jag kom in runt åtta på morgonen låg det zombier överallt; på golv, i soffor och på stolar och sov – onekligen en ganska bisarr syn, skrattar han.

De monstersminkande statisterna orsakade också något av en mindre diplomatisk kris.

– De andra företagarna var inte lika roade av att möta en massa zombier när de kom till jobbet på morgnarna, så det var på håret att vi blev utslängda.

Som mest hade man runt 150 statister i monster make-up på plats. I efterbearbetningen har de fått sällskap av betydligt fler zombier som lagts in digitalt.

Det fanns också andra tillfällen när filmteamet inte var lika uppskattade av folk på stan.

– Man kan väl säga att det fanns några som kanske inte riktigt sympatiserade med vår politiska agenda. Men det var inte värre än en kvinna som passerade, gav oss en nedlåtande blick och muttrade; ”Vilket jävla sätt”, skrattar Fredrik.

”Ge mig en redig polis!”

Det uppstod också en tragikomisk incident med en ”zombiepolis”.

– Vi filmade på plats mitt inne i Landskrona en natt och trodde att det skulle vara ganska lugnt. Men gatan var betydligt mer trafikerad än vi anat och det blev smått kaotisk med alla bilar och bussar som skulle passera.

Det var när några i teamet stannade trafiken till en av påfartsvägarna som det hettade till lite.

– Bilisterna var i regel väldigt tålmodiga, men en man blev irriterad och puffade till en av våra medarbetare med sin bil. Det var absolut ingen påkörning och ingen blev skadad, men det blev lite upprört och folk började skrika på varandra. En av våra statister, Kalle – som är polis på riktigt – var med i en scen där han var sminkad som monster och klädd i sin vanliga uniform. Han försökte lugna ned situationen och förklarade att han, trots sminket, var polis på riktigt.

Det fungerade inte alls.

Varför bytte ni namn – från Zon 261 till Operation Ragnarök?

– Det är lite kul hur folk har reagerat på det. När vi började filmade för åtta år sedan grymtade folk; ”Zon 261. Vad då, är det arbetsnamn?? Nu när vi bytte namn blev många upprörda och sa; ”Hur fan kunde ni byta, Zon 261 var ju världens bästa titel”, skrattar Fredrik som också var den som kläckte den nya titeln.

Det finns mer en än orsak till att man valde att döpa om filmen.

– Efter att ha hållit på i så många år tyckte jag att vi behövde lite av en nystart. En ny titel kändes som en tydlig markering. Och för mig låter Operation Ragnarök som en större film, som en film som kanske kan ge mer än ”bara” underhållning för stunden.

Samtidigt ville Fredrik försöka komma bort lite från zombiefilm-stämpeln.

– Det har hänt mycket sedan vi började spela in filmen. Världsläget har förändrats och vi har sett en framryckning av populistiska högerkrafter. En skrämmande demonisering av allt som är annorlunda och främmande växer sig allt större och starkare, inte minst i Sverige. Det här är också en tematik som ligger till grund för handlingen i filmen.

Så på ett plan är filmen också tänkt att fungera som en politisk markör och samtidskommentar i den bemärkelsen att man hade kunnat byta ut zombierna mot flyktingar?

– Utan att låta för pretentiös, men ja. Lite så … Men utan att bli parti- eller plakatpolitisk. Filmen är på ett sätt en spegling av det samhälle vi lever i idag och de fördomar som vi alla lite till mans hjälper till att befästa och sprida som ”sanningen”. Citadellet, där en stor del av filmen utspelar sig, blir till ett slags metafor för hela Sverige.

I grund och botten handlar det om människors inneboende rädsla.

-Om hur svårt det kan vara att hantera konflikter som uppstår människor emellan för att vi intalar oss själva att vi är så olika. Om att vi är rädda för allt som känns avvikande och tar avstånd för sådant som vi inte känner till, oavsett om det gäller en annan etnicitet, religion eller sexualitet. Det handlar om hur vi ofta tenderar att projicera vår egen rädsla och våra egna brister på främmande grupper.

Fredrik har en stillsam förhoppning om att filmen kan få folk att tänka till och tänka om.

– Och kanske se olikheter bland människor som något positivt och berikande istället för som ett problem och sluta göra det till en grogrund för fortsatt våld, hat och förföljelse.

Ambitionen var att göra en actionfilm med lite djup?

– Exakt, det var i alla fall min förhoppning. Utan att göra några som helst liknelser i övrigt har jag försökt skriva och regissera en film lite i samma engagerande, tankeväckande anda som min idol, Christopher Nolan, gjort med fantastiska filmer som till exempel Inception (2010) och Interstellar (2014).

Storyn i Operation Ragnarök tog form innan de senaste årens flyktingströmmar och gränskontrolldebatter blossade upp. Men Fredrik medger att det redan tidigt fanns både en och två tankar bakom idén med att förlägga handlingen till just Landskrona.

– Landskrona har länge varit en sliten och segregerad stad med mycket sociala problem, men också med stora möjligheter. Min story om två familjer med helt olika bakgrund som avskyr varandra, men som tvingas rannsaka sig själva och samarbeta för att överleva passade bra in här. Den ena familjen är etnisk svensk, den andra har rötterna i Mellan östern. Det enda de har gemensamt är att det bara är de här två familjerna i hela stan som inte blivit smittade av viruset. Ingen förstår varför just de är immuna. (Förklaringen får vi i en finurlig final-twist.) Sedan är Landskrona också en lagom stor stad för att det ska kännas realistiskt att rent praktiskt faktiskt kunna sätta den i karantän.

Fredrik beskriver även Landskrona som en intressant visuell stad med många spännande miljöer som aldrig tidigare använts på film.

– Det blir mer exotiskt med en ny spelplats än att se en massa monster springa runt på samma gamla platser i Stockholms innerstad som vi redan sett massor av gånger förut. Dessutom är det lättare att skapa en känsla av att det vi ser faktiskt händer på riktigt om händelserna utspelar sig i en stad som är ganska okänd för de flesta svenskar.

Filmens vara eller icke vara har ju varit en följetong, kanske framför allt i Skåne, under alla dessa år. Ändå verkade folk inte ha gett upp hoppet. Surret har varit fortsatt positivt och förväntansfullt.

– Folk har varit väldigt optimistiska och stöttat, även om jag har fått några irriterade kommentarer på vår Facebooksida från folk som undrar om filmen någonsin kommer bli färdig. Men jag har varit fullkomligt ärlig när jag har tackat för deras irritation. Det visar ju hur stort intresset är och att vi sitter på en film som folk verkligen längtar efter att få se. Det kan ju inte bli bättre, eller hur? Motsatsen hade ju varit mycket värre – att ingen bryr sig.

Fredrik understryker att man verkligen har känt ett ansvar mot alla följare som väntat så länge.

– Nu när filmen är klar hoppas jag att folk kommer att gilla det de ser. Att det ska bli som i det gamla ordspråket ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”. Och att man ska glömma käka sina popcorn för att det är så spännande och ett sådant drag i filmen.