Biomangel i Reference-klassen

Låt säga att du har ungefär 25-30 000 kronor att spendera på ett högtalarsystem till din hemmabio. Då finns det en hel del att välja mellan om vi surfar runt bland handlarna.
En bra taktik är att göra en egen kravlista på vad du vill få ut av högtalarna, så blir det enklare att välja rätt.

Har du ett lite större rum och dessutom krav på ljudtryck blir vår sökning snävare. Nu har vi sållat bort alla smäckra livsstilsprodukter och paket med stativhögtalare i stereokanalerna. Kvar finns fortfarande ett antal intressanta system att välja mellan, i passande prisklass.

Vill vi dessutom ha högtalare med hög känslighet så kan vi stryka ett gäng system och om vi tycker om att spela filmljud och musik högt med bibehållen ljudkvalitet så har vi i princip ringat in ett antal modeller från Klipsch.

Reference-serien från den amerikanska hornspecialisten är nu inne på sin sjunde generation. En titt i vårt testarkiv, som du når enkelt från appen eller hemsidan, skvallrar om att det här är en nygammal bekantskap på våra sidor.

Reference som namn är lite missvisande kan jag tycka. Det låter som att vi har att göra med tillverkarens dyraste modell, vilket inte är fallet. En sak som vi kan märka med Klipsch är att det är en relativt konservativ tillverkare. Det betyder att vi oftast känner igen märkets högtalare när vi ser dem och att vi vet ungefär vad vi kan vänta oss.

”Reference låter vitalt och kraftfullt med en öppenhet som gör att högtalarna uppfattas som väldigt närvarande och engagerade.”

Summerat på tre ord skulle jag säga "horn", "hög känslighet" och "kopparfärgade koner”. Tolka ordet konservativ som något positivt, för i det här fallet betyder det att tillverkaren har en tydlig målbild med sina produkter. För varje Reference-serie som jag har fått provlyssna genom åren har ljudet haft en liknande karaktär, men det har blivit lite bättre på olika parametrar i och med seriens evolution.

Ett litet steg för ögat

Det är lätt att känna igen sig i designen, detta trots att högtalarna är helt nykonstruerade jämfört med föregående serie. I fronten på vårt testsystem spelar R-800F. De är en större golvmodell med en höjd på dryga metern.

Designen är kantigt stilren och vi känner genast iden de kopparfärgade baselementen med inverterade dammkåpor och gummikanter. Till skillnad från dyrare serier där membranen är i metall så har Reference fått nöja sig med en slags polypropylen, som kallas Spun-Copper Thermoformed Crystalline Polymer på Klipsch-språk.

Jämfört med tidigare Reference-modeller har konernas skålning ändrats med bättre dynamik och upplösning som resultat. Även på diskantsidan har det hänt grejer. Det klassiska Tractrix-hornet är numera större och det ska ge bättre spridning än tidigare.
Elementet tar vid redan över 1,4 kHz, vilket är ovanligt lågt för en diskant och kräver en effekttålig konstruktion. Membranet är i aluminium för att Klipsch anser att dess styvhet ger elementet optimala egenskaper.

På baksidan finner vi dubbla anslutningar för högtalarkabel, samt anslutningar för extra Atmos-högtalare. Det är en smidig lösning som ger snyggare kabeldragning. Högtalarna står stadigt på utriggare och har fronter som sitter med magnetfästen, så vi slipper såna där plastpiggar som brukar gå sönder efter ett tags användning.

Lådorna är portade bakåt med ovala reflexöppningar där Klipsch har lagt mycket möda på att få till en så blåsljudbefriad aerodynamik som möjligt.
Lådorna (i alla kanaler) är byggda av 20 millimeter tjock MDF och har internstagats, men låter fortfarande mer ihåliga än en del konkurrenter när du knackar på dem. Det behöver dock inte betyda att ljudet påverkas negativt, utan kan vara en del av tänket kring bygget av en dynamiskt spelande högtalare.

Mycket konarea på centern

R-30C, som mittkanalen heter, har inte mindre än fyra stycken 3,5-tums bas/mellanregisterelement. Det ger en avlång och mycket smidig låda med förhållandevis stor konarea. Frekvensomfånget ner till 78 Hz (-3 dB) avslöjar att elementen inte är de största som finns att hitta.

I mitten på den slutna konstruktionen finner vi en något mindre variant av Tractrix-hornet. På fronten finner vi även dubbla ovala basreflexportar. Känsligheten anges till imponerande 96 dB, vilket är smått otroligt med tanke på de små elementen. Anslutningarna är av singeltyp, men tar liksom frontarnas såväl gafflar, skalad kabel och bananer.

Bakkanalerna stoltserar med 5,25-tums bas/mellanregister som spelar upp till 1560 Hz och sedan tar samma diskantlösning som i centern vid, men med något större horn då fronten rymmer det. Även här är anslutningarna av singel-wiretyp. Känsligheten anges till 92 dB, vilket är lägre än övriga högtalare. Det kan vara bra att ha i åtanke vid eventuell manuell kalibrering. Högtalarna är portade bakåt.

Subwoofern med modellnamn R-212SW är en förhållandevis kompakt konstruktion med ett frontriktat tolvtumselement. Den är portad bakåt där vi även finner slutsteget som levererar 200 Watt kontinuerligt i klass D. I topparna utlovas dubbla effekten.

På steget finner vi bara det mest nödvändiga i form av fasvippa, strömbrytare samt nivå och delningsfrekvens mellan 40-120 Hz. När du kopplar in dig via LFE-signal drar du lämpligtvis ratten till max. Subbasen är portad bakåt med en rund reflexöppning och har en utlovad maxnivå på stöddiga 118 dB enligt Klipsch.

Lyssningsintryck

Tidigare Klipschmodeller har kunnat kännas lite hårda och inte helt homogena, men med andra kvalitéer som har gjort dem intressanta ändå. Den kritiken kan vi stryka helt i denna serie. Reference låter vitalt och kraftfullt med en öppenhet som gör att högtalarna uppfattas som väldigt närvarande och engagerade.

Klangbalansen är neutral, men med mycket energi, i synnerhet uppåt. Det är naturligtvis horndiskantens förtjänst. Har du fördomar mot horn så är det en god idé att boka in en lyssning, för det här är inte alls en trattig upplevelse som är avrullad uppåt, utan en luftig och välutsträckt återgivning. Rösthanteringen är även den luftig, men med kraft och närvaro.

Nedåt finns en kraftfull, men korrekt bas som har bra slagkraft och ett helt okej djup, även om det där mest extrema bråddjupet saknas.

Letar vi brister så är det i så fall att vissa konkurrenter bjuder på ett lite tydligare djupledsperskektiv i ljudbilden; Klipsch låter aningen platt. En annan liten skönhetsfläck som vi får leva med är att centerhögtalaren saknar stereoparets tyngd och pondus.
Det är såklart inget konstigt med tanke på att högtalaren är såpass slank och klent bestyckad (men placeringsvänlig!) jämfört med golvarna.

När det kommer till den upplevda känsligheten så är den naturligtvis något i särklass. Även en klen förstärkare kan få systemet att spela riktigt högt. Om du vill ha maximal kontroll över konerna och ett behagligt lugn i ljudet även på högre volymer så rekommenderar jag ändå att du inte använder den höga känsligheten som ett argument för att snåla på förstärkeriet.

Placeringsmässigt är högtalarna relativt obrydda. I vårt testrum på cirka 45 kvadratmeter kan det behövas en del basstöd och subben låter bäst i ett av de främre hörnen. I andra rum kan det vara värt att prova någon av sidoväggarna för att undvika rumsnoder i den mån det går.

Frontarna trivs bra med en viss invinkling och ungefär 60-80 centimeter från bakväggen för att rösthanteringen ska bli optimal. Det perfekta rummet är gissningsvis kring 25-30 kvadratmeter för systemet.

Slutsatser

Det här är kul och bra på samma gång! Visst, Klipsch är inte av den mest eftertänksamma naturen som pillar med små detaljer, men om du gillar fullt ös och engagemant så har du kommit helt rätt.

Trots att känsligheten är riktigt hög så är det fortfarande vettigt med bra förstärkeri eftersom det blir så mycket roligare då. Klangmatchningen mellan frontar och center är en liten kompromiss för att få en smidig centerkanal och jag kan köpa det då den har en väldigt bra form och ljudskillnaden mot frontarna trots allt är accepterbar. Ett alternativ är såklart att du byter ut centern mot den mer traditionellt bestyckade R-50C på bekostnad av möblerbarheten.

Designmässigt är smaken såklart delad, men om du kan tänka dig ett klassiskt designat högtalarsystem så är Klipsch tidlösa.

Klipsch Reference 5.1

Fronthögtalare: R-800F

Princip: Tvåvägs basreflex

Bestyckning: 2 x 8-tums basar, 1-tums hornladdad diskant

Impedans: 8 Ohm

Känslighet: 96 dB

Kontakter 2 par

Mått: (B x H x D) 27,7 x 109,3 x 44,3 cm

Vikt: 24,5 kg

Center R-30C

Princip: Tvåvägs basreflex

Bestyckning: 4 x 3,5-tums basar, 1-tums hornladdad diskant

Impedans: 8 Ohm

Känslighet: 96 dB

Kontakter: 1 uppsättning

Mått: (B x H x D) 66 x 12,6 x 17,3 cm

Vikt: 5,9 kg

Surroundhögtalare R-50M

Princip: Tvåvägs basreflex

Bestyckning: 5,25-tums bas, 1-tums diskant

Impedans: 8 Ohm

Känslighet: 92 dB

Kontakter: 1 uppsättning

Mått: (B x H x D) 17,8 x 35,4 x 22,9 cm

Vikt: 5 kg

Subwoofer R-121SW

Princip: Aktiv basreflex

Bestyckning: 12-tum

Uteffekt: 200 Watt

Delningsfrekvens: 40-120 Hz

Fas: 0/180

Strömbrytare: Av/auto/på

Anslutningar: RCA (stereo och LFE)

Mått: (B x H x D) 40,6 x 42,1 x 50 cm

Vikt: 16 kg

Finish: Svart

Pris: 27 000 kronor

Info: septon.se

Info: klipch.com, septon.se