Kerstin Ekmans hyllade Händelser vid vatten (1993) är tydligen en klassiker som ”alla” har läst.
Men den har jag helt missat.
Jag vet inte riktigt varför. Jag har boken hemma i hyllorna, men har bara aldrig kommit till skott. Därför har jag heller inget att jämföra med när en filmatisering efter många om och men nu blivit verklighet.
Det är midsommarafton 1973 i Svartvattnet, en avlägsen (fiktiv) liten by i de stora, mörka norrländska skogarna. Hit kommer lärarinnan Annie (Asta Kamma August) med sin sexåriga dotter Mia (Alva Adermark) från Stockholm för att bo och jobba i det sektliknande kollektivet Stjärnberg. Men när de kliver av bussen syns pojkvännen Dan (Christian Fandango Sundgren) som lovat att hämta dem inte till.
Annie och Mia får skjuts en bit på vägen och bestämmer sig sedan för att gå den sista långa sträckan, genom skogen och över en fors till Stjärnberg, till fots. Nära en älv upptäcker Annie två unga turister som blivit brutalt knivmördade i sitt tält. Dubbelmordet förblir olöst och sätter djupa spår bland befolkningen i bygden under decennier framöver.
Hösten 1991 gör sig mordet påmint igen när Johan (Erik Ehn) efter nästan tjugo år plötsligt återvänder till sina gamla hemtrakter och Annie (som äldre spelad av Pernilla August) tvingas konfrontera gamla sanningar och hemligheter. Distriktsläkaren Birger (Rolf Lassgård) och den vuxna Mia (Alba August) dras obevekligen in i händelserna som på nytt skakar om den lilla jämtländska byn när en uppskrämd Annie en natt försvinner.
Det har gjorts flera försök att filma Kerstin Ekmans roman.
Men hon tackade nej för att många ville göra om berättelsen till en psykologisk thriller.
Det mest ambitiösa projektet kom för tio år sedan, då med manusbearbetning av Klas Östergren. Men det rann också ut i sanden.
Nu tycks Kerstin Ekman vara riktigt nöjd. Mikael Marcimains har regisserat och Maren Louise Käehne och Karin Arrhenius har skrivit manus. Även utan att ha läst boken kan jag förstå henne.
Marcimain (Gentlemen) har skickligt vävt samman en tät och mycket komplex historia med mäktiga naturbilder, ödesmättad trolsk stämning och många duktiga skådespelare. (Bland dem till exempel Liv Mjönes, Magnus Krepper och Sven Boräng.)
Han har skapat ett raffinerat spännande, hudnära och mångbottnat drama som imponerar och som långa stunder på något olycksbådande, förtrollande sätt andas både Twin Peaks och lite Sista färden. Fotot är magiskt vackert och Mattias Bärjeds musik svindlande suggestiv. Tystnaden är också lika effektivt utnyttjad.
Mordgåtan är fortfarande en central del i historien. Men det är samtidigt en omfångsrik och karaktärsdriven berättelse där man tagit sig tid att låta relationerna och motsättningarna mellan människorna i trakterna kring Svartvattnet växa fram. (Det hade aldrig fungerat om man valt att komprimera den säregna berättelsen i en långfilm.)
Det är också tydligt att det här är ett drama om ett samhälle, ett landskap och ett land i förändring. Det blir både gripande, sorgsamt och otäckt. Långa stunder är det faktiskt rent hypnotiskt bra.
Det har gnällts på kultursidorna för att SVT Play valde att inte lägga ut hela serien på en gång.
För alla som växt upp med ”lägerelds-teve” på 70- och 80-talet är det inget problem.
Vi minns hur det var att få vänta en vecka på nästa avsnitt.
För yngre generationer är det bara nyttigt att få lära sig ha lite tålamod.
Det här är ingen dussindeckare som tvunget behöver sträcktittas på.
Tvärtom, Händelser vid vatten är sex timmar ”slow-teve” som allra bäst och en serie som mår alldeles utmärkt av att uppleva lite i taget för att verkligen låta alla nyanser och intryck sjunka in ordentligt. Det är den värd.
HÄNDELSER VID VATTEN
DRAMA
Producerad: 2022
Format: SVT Play
Utgivare: SVT
Längd: 6 avsnitt á cirka 60 minuter
Betyg: 8/10