Film

Våldsam robotanarki i hyllad Sci-fi-satir

Hur pålitlig är egentligen den nya teknik som världen förlitar sig på? Eller rättare sagt – hur farlig kan den bli om den nya generationens smarta robotar plötsligt fick en egen vilja?

Av Thomas Nilsson, Foto: Universal Sony

Hela världen pratar om artificiell intelligens och om hur avancerad den nya tekniken håller på att bli. Robotarna är smartare än någonsin och bevisen på att de håller på att bli ett hot mot människan blir allt fler.
Förra sommaren klarade en dator för första gången det legendariska Turing-testet. Det innebar att en dator lyckades övertyga 30 % av deltagarna om att de chattade med en riktig människa.
För ett par år sedan höll FN också en nedrustningskonferens i Genève. På agendan stod ett möte om "dödliga självstyrande vapen". Man målade upp ett skräckscenario där arméer av skoningslösa krigsrobotar och förarlösa farkoster som spyr ut död från himlen inom 20 år kan dra fram över världen och förinta allt i dess väg – precis som i Terminator-filmerna, alltså!

Robotpolis med egen vilja
Att skapa en mekaniserad polisstyrka och låta specialbyggda robotar bekämpa brottsligheten i ett framtida samhälle är en populär tanke. Konceptet har också använts flitigt på film, Paul Verhoevens våldsamma RoboCop (1987) är väl det mest kända och banbrytande exemplet.
Annars är nog filmatiseringen av Isaac Asimovs novell I, Robot (2004) ett bättre exempel på vad som händer när robotarna plötsligt gör uppror och börjar tänka själva. Det problemet är också utgångspunkten i Neill Blomkamps nya thriller Chappie.
Här utspelar sig handlingen i Johannesburg i en nära framtid där polisrobotar håller ordning och reda i stan. Deon Wilson (Dev Patel) är en ung, skicklig programmerare på Tetravaal – företaget som tillverkar de mekaniska poliserna. Hans kollega, den före detta soldaten Vincent (Hugh Jackman), försöker samtidigt lansera en egen uppfinning, en fjärrstyrd robot som kallas MOOSE, men företagsledningen är mer intresserade av den uppfinningsrike Deons projekt.
Deons idé om att skapa en självtänkande robot för att göra de mekaniska poliserna ännu mer effektiva stoppas dock av företagets vd Michelle Bradley (Sigourney Weaver). Men Deon vägrar lyssna på det örat och bygger i hemlighet Chappie – världshistoriens första robot med mänskliga känslor och en skapelse som därmed också kan ta egna beslut.
På väg hem med roboten i sin bil kidnappas Deon av Ninja, Yolandi och Amerika – tre gangsters som tvingar Deon att programmera om Chappie för att hjälpa dem att förverkliga en planerad stöt, så att de kan få loss pengar som de är skyldiga gangstern Hippo (Brandon Auret).
När den avundsjuke Vincent får reda på vad som hänt Deon och Chappie, avprogrammerar han hela Tetravaals robotstyrka för att tvinga företaget att istället använda hans egen skapelse MOOSE för att rädda Deon och skipa rättvisa.
Våld, rån och plundringar bryter ut så snart stans undre värld inser att polismakten är utslagen. Kaos härskar i Johannesburg med hjälp av Chappie som Ninja och hans gäng tränat upp till att bli en hypereffektiv, kampkonstkunnig gangster.
Michelle Bradley beordrar då att Chappie måste förstöras, samtidigt som Vincent styr sin MOOSE-robot för att förinta både Deon och Chappie. Slutfighten blir en våldsam uppgörelse ...

Dansande robot visade vägen
Sydafrikafödde Neill Blomkamp fick sitt genombrott med District 9 (2009). Han blev både Oscar- och Golden Globe-nominerad för den här Sci-Fi-thrillern som handlar om hur en grupp utomjordingar placerats i jättelika flyktinglägerliknande kåkstäder utanför Johannesburg – ungefär på samma sätt som stans svarta invånare behandlats i verkliga livet.
Även Blombergs andra film, Elysium (2013) hade framtidstema med förankringar i moderna samhällsproblem. Här var miljöförstöringen så akut att jorden inte längre var beboelig, men bara de förmögna fick emigrera till ett nytt liv på rymdstationen Elysium.
Teknik, och inte minst, robotar, har löpt som en röd tråd genom hela Blomkamps karriär. Innan han började skriva och regissera sina egna filmer var han en flitigt anlitad 3D-animatör. Blomkamp skapade bland annat effekterna för Stargate SG-1, Kurt Russell-thrillern 3000 Miles to Graceland (2001) och den James Cameron-producerade teveserien Dark Angel (2000-2002).
Han vann också priser för sina hyllade reklamfilmer. Speciellt omtalad blev reklamfilmen för Citroen där en bil förvandlas till en springande, dansande och skridskoåkande robot.

Oundviklig utveckling
– När jag skrev Chappie, så skrev jag storyn med en trilogi i tankarna. Det finns inga färdiga manus till de två andra delarna än, bara utkast. Det sa Neill Blomkamp i en intervju med filmsajten IGN i mars i år. Han fick också frågan om han ville filma en fortsättning.
– Ja, det tror jag. Jag älskar den här filmen och känner mig verkligen stolt över den. Jag vet ju inte hur publiken känner och om det är ekonomiskt försvarbart att förverkliga de andra två delarna. Men jag skulle vilja berätta fortsättningen, svarade han.
Chappie är baserad på Blomkamps egen kortfilm Tetra Vaal från 2004 som handlar om en polisrobot i Johannesburg med en liknande design. Manus till långfilmsversionen skrev han tillsammans med sin fru Terri Tatchell (som han även skrev District 9 tillsammans med).
I IGN-intervjun fick Blomkamp även frågan om hur han ser på modern teknik och om utvecklingen av artificiell intelligens verkligen är försvarbar.
– Jag tror att den är oundviklig, svarade han. Jag tror att det finns moraliska och filosofiska aspekter som man måste konfrontera. Samtidigt vet jag inte riktigt hur realistisk tanken är att vi människor kan skapa en maskin som kan komma på saker som vi själva inte kan tänka ut. Det finns evolutionära och ekonomiska krafter som kan förverkliga den här sortens teknik och som är så mäktiga att de förmodligen har tillräcklig makt för att se till att det blir verklighet, även om det finns de som motsätter sig en sådan här utveckling.

Världen är dömd till undergång
IGN tog också upp frågan om hur Blomkamp ser på framtiden, om det finns ett mönster i hans filmer och visioner om hur världen kan komma att gestalta sig – är vårt samhälle med andra ord dömt till att gå under?
– Det intressanta med att skriva filmmanus är att man i princip lägger sig på soffan hos en psykiatriker och sedan låter en massa undermedvetna tankar komma fram. Samhället vi ser i Chappie ligger nog närmast den framtidsbild av världen som jag själv har ... Världen är en hotfull plats som kommer att utnyttja, manipulera och lura oss för att evolutionen ska få precis som den vill ...
Men det finns också en annan tanke. Om vi rent teknologiskt skulle lyckas skapa ett samhälle där alla människor kan leva precis det liv de vill leva, så skulle brott inte existera. Här handlar det inte om att förändra människan, utan om att förändra vår miljö. Om vi fortsätter med saker som genmanipulation, så kommer vi förr eller senare att nå en punkt där den gamla sortens evolution inte längre fungerar. Det är så min framtidsvision ser ut. Vi befinner oss i en skitjobbig tid av förändring nu, men det är en del av hela processen. Vi har det bättre nu än när vi bodde i grottor, men vårt neolistiska samhälle är ändå fullt av skit.

Mannen bakom Chappie
Med kortfilmen Tetra Vaal i bagaget hade Neill Blomkamp både testat idén och designen på roboten redan innan han drog igång inspelningarna av Chappie. Tekniken har dock utvecklats enormt under de drygt 15 år som passerat, så robotarna som han tillsammans med effektbolaget Image Engine och WETA Workshop skapade blev betydligt mer avancerade och sofistikerade.
– Vi var extremt noggranna med att robotarnas rörelser skulle bli så realistiska som möjligt, sa effektansvarige Chris Harvey i en intervju till fxgudie.com.
– Vi ville till varje pris undvika det vanliga fusket med att dölja misstag med hjälp av CGI-teknik. Vi ville verkligen att Chappie skulle vara 100 % fysiskt äkta i sitt sätt att röra sig på ett realistiskt, följsamt mänskligt sätt.
Blomkamp anlitade än en gång sin gamle kompis, reklamfilmaren Sharlto Copley (som gjorde sin skådespelardebut i District 9) och som här lånat sin röst och kropp till animatörerna som skapat Chappie efter Copleys rörelser.
Både han och stuntmännen bar en grå dräkt med inbyggda rörelsesensorer som registrerade varje rörelse i effektteamets databas.Inga av Copleys eller stuntmännens scener spelades in på plats i de uppbyggda miljöerna. Istället filmade man dem i en studio. Image Engine slet sedan stenhårt i två månader med att digitalt ersätta Copleys grå figur med en animerad Chappie.
Chappie är inspelad på plats i Johannesburg, men extrascener filmades också i kanadensiska Vancouver.


Intervju – Sigourney Weaver:

Vad kan du berätta om din karaktär?
– Jag spelar Michelle Bradley som styr vapentillverkaren Tetra Vaal. Mitt jobb är att tämja mina genialiska anställda, Deon och Vincent, som båda skapat varsin polisrobot, Scout och MOOSE.
Vincents robot MOOSE är en opraktisk skapelse, men eftersom jag inte vill favorisera någon så låter jag Vincent tro att han är lika duktig som Deon vars robot Scout jag verkligen vill satsa företagets resurser på. På det viset framstår jag lite som en lärarinna som trakasseras av mina två bästa elever.

Intervju - Sharlto Copley:

Hur skulle du beskriva Chappie?
– Chappie är en mycket speciell karaktär. Han är en självmedveten robot som utvecklar mänskliga känslor och mänsklig intelligens. Han kliver ut i världen ungefär på samma sätt som ett litet barn möter världen för första gången – förundrad, nyfiken och oskyldig.
På ett sätt har han två föräldrar, dels hans skapare Deon som vill att Chappie ska måla tavlor och skriva poesi, dels Ninja (spelad av Die Antwoord) som blir hans elaka styvfar som vill att Chappie ska använda sin styrka och skicklighet till att stjäla bilar och göra inbrott. Det var en otroligt kul figur att gestalta och för mig, personligen, extra tillfredsställande att få se på världen på samma sätt som när man är ung och naiv.

Vad kan du berätta om inspelningen?
– Vi använde en teknik som kallas "Performance Capture" som gör att jag kunde vara närvarande i alla scener med de övriga skådespelarna som om Chappie också verkligen var där med dem.
Jag bar en tight, grå lycradräkt med rörelsesensorer, tillsammans med en bröstplatta som såg till att mina proportioner blev korrekta. Den största utmaningen var faktiskt kläderna som jag skulle använda utanpå den extremt åtsmitande dräkten, särskilt när Chappie tvingas bli gangster.
Tillsammans med effektkillarna kom jag på att jag kunde använda ett par lågt skurna shorts ovanpå dräkten som jag sedan kunde dra ned så att de hängde en bit under rumpan, precis så som en del kriminella klär sig. Konstigt nog påverkade den lilla detaljen hela mitt sätt att gå och röra mig på ett väldigt kreativt sätt.

Hur var det att göra dina egna stunts?
– Animatörerna gjorde ett fantastiskt jobb med att fånga varje liten nyans i varenda rörelse. Under provfilmningarna upptäckte jag hur effektteamet animerade stuntmännens sätt att röra sig på ett sätt som skilde sig från Chappies. Jag tvingades därför mer eller mindre själv göra alla stuntscenerna eftersom mitt sätt att "vara" Chappie blev så personligt och unikt, så att stuntkillarna inte riktigt kunde imitera det.

På vilket sätt är Chappie annorlunda jämfört med andra filmer i genren?
– Det är sällan man får chansen att verkligen skapa en karaktär med en sådan inlevelse eftersom de flesta Sci-fi-filmer oftast fokuserar på action och våld. Att få gestalta Chappie med ett slags barnsligt naivitet var verkligen uppfriskande. Ofta när det handlar om filmer om artificiell intelligens, så brukar det mest kretsa kring problematiken "människa mot robot".
I Neills värld fokuserar vi mer på att skapa ett scenario med en robot som nästan är mänskligare – och smartare – än de verkliga människorna i historien. Alla intelligenta människor vet att det är idiotiskt att slåss, ändå gör vi det. Det finns ingen logik i att fortsätta förstöra miljön runt oss, men ändå fortsätter vi. Kanske är det så att en artificiell livsform har mer förståelse, empati och respekt och visar mer tacksamhet för livet i sig än vi människor.

Publicerad i HemmaBio 8/2015

Annons:

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår