Det var bara en tidsfråga innan den säregna, H.P. Lovecraft-inspirerade romanen Kall hud skulle bli film. Och nu är den här – ett ödesmättat och kusligt skräckdrama om ensamhet, olikheter och överlevnad – och omöjlig kärlek.
”Havet är mer uråldrigt än bergen och tyngda av minnen av tidens drömmar”.
– H. P. Lovecraft
Första världskriget har precis brutit ut. Den unge meteorologen Friend (David Oakes) anländer till en isolerad ö i den stormpiskade Sydatlanten. Något spår av den väderobservatör som han ska ersätta finns inte. Han möter bara den bistre Gruner (Ray Stevenson) som förskansat sig i öns fyr och som antyder att platsen är hemsökt av nattliga fasor. Men mer än så vägrar han berätta och en förbryllad Friend vet inte riktigt vad han ska tro. När Friend hittar sin föregångares dagböcker i stugan där han ska bo och läser att denne attackerats av mystiska monster inser Friend att det kanske inte alls var tyfus som tog livet av den förre meteorologen.
När mörkret faller och horder av monstruösa varelser kliver upp ur havsdjupet blir Friend, barrikaderad i husets källare, redan under sin första natt på ön brutalt varse om att hans främsta uppgift inte längre är att kolla vädret, utan hålla sig vid liv…
Filmen har varit på gång länge
Cold Skin är en dramatisk och riktigt ruggig filmatisering av Albert Sánchez Piños suggestiva roman Kall hud (utgiven på svenska 2005). En film baserad på den kritikerrosade och prisbelönta, H.P. Lovecraft-inspirerade boken har varit på gång sedan 2009. Då var det David Slade – regissören som gjorde 30 Days of Night (2007) – som drog igång projektet. Ett manus baserat på boken skrevs av Alex och David Pastor (Carriers, 2009) och Stellan Skarsgård var påtänkt för rollen som fyrvaktaren Gruner. Det projektet lades dock på is och sedan hände ingenting förrän 2017 då projektet hamnade hos fransmannen Xavier Gens som tidigare gjort bland annat våldsamma Hitman och otäcka Frontier (s). Då föll också uppdraget på Jesús Olmo (28 veckor senare, 2007) att skriva ett nytt manus.
Svårt att hitta perfekt miljö
– Orsaken till att det tog så lång tid att göra den här filmen var att vi försökte hitta en bra kombination mellan budgeten och den historia vi ville berätta. Om man ska filma en bok och vill visa respekt för den, så måste man hitta ett sätt att göra en perfekt filmatisering.
Det förklarar regissören Xavier Gens i en intervju med Battle Royale with Cheese (februari, 2018).
I samma intervju berättar Gens att bara manusarbetet tog två år att slutföra. Att hitta rätt inspelningsplats var också en tidskrävande process.
– Vi reste runt överallt; Kanada, Island och Irland, och försökte hitta en plats som skulle passa filmens story och som vi rent praktiskt kunde jobba på.
Fyren i Cold Skin spelar en central roll i berättelsen. Den byggdes upp på plats på kanarieön Lanzarote.
– Platsen var fantastisk. Havet, atmosfären och vulkanklipporna … allt var precis som jag hade föreställt mig. Det var nästan omöjligt att få dit ett helt filmteam, men så dramatiskt och kreativt perfekt att vi ändå bestämde oss för att bygga fyren och sätta upp vårt basläger där, säger Gens till Battle Royale with Cheese.
Gens blev helt uppslukad av storyn när han läste Piños bok.
– Jag var fascinerad eftersom det är en berättelse om så många saker som jag tycker om; mänskliga brister och hur vi människor kämpar för att acceptera varandra. Det berättar han i en intervju med Eye for Film (april, 2018).
De vill fly från våldet
Filmen följer handlingen i romanen ganska väl. Skillnaden är att boken är betydligt våldsammare och mer sexuellt brutal medan filmatiseringen håller en mer poetisk ton.
– Filmen bibehåller bokens känsla och när jag träffade Albert Sánchez Piños försökte jag förstå vad det var som fick honom att skriva den här berättelsen, säger Xavier Gens i intervjun med Battle Royale with Cheese och fortsätter:
– Han (Piños) är en antropolog som tänker som en vetenskapsman, så det var intressant att få veta mer om var han hämtade sin inspiration. Han bestämde sig för att skapa en egen teori om evolutionen och samtidigt använda sig av den gamla myten om sjöjungfrur. Jag ville försöka ligga så nära bokens filosofiska approach och realism som jag kunde.
De som sett Xavier Gens tidigare filmer, till exempel The Divide och Frontier (s) vet att fransmannen gärna frossar i provokativt extremvåld. Men Cold Skin är annorlunda.
– Det finns inget särskilt tänk bakom om en film ska bli våldsam eller inte. Jag ville bara berätta storyn som jag älskade när jag läste boken och dela den upplevelsen med åskådarna. Det finns våldsinslag, men det är ingen våldsam film. Frontier (s), Hitman och The Divide är filmer som handlar om våld. Cold Skin är en film som kretsar kring mänsklighet, isolering och huvudpersonerna vill bara fly från våldet.
I intervjun med Eye for Film utvecklar Gens hur bra han trivdes med att jobba med en annan typ av berättelse än han brukar.
– Jag fick en möjlighet att gå på djupet rent känslomässigt istället för att fokusera på bara våld och blod. Jag ville verkligen utveckla karaktärerna, deras relation till varandra och andemeningen i hela berättelsen.
Gens pekar också på att det finns en koppling till hur samhället av idag ser ut.
– Jag ville fokusera på hur vi människor beter oss mot varandra, hur vi måste lära oss acceptera att vi är olika och att olikheter inte behöver vara något negativt. Och att man som Friend i filmen faktiskt kan bli förälskad i olikheterna.
Fejkad arktisk kyla
Inspelningarna var fysiskt krävande för både filmteamet och skådespelarna. Handlingen utspelar sig nästan uteslutande utomhus, och nattetid, med det stormande havet ständigt närvarande.
– Vi filmade sex dagar i veckan, så det fanns inte särskilt mycket tid över för vila. Men jag tror också det ger karaktärerna en speciellt tyngd. När publiken ser oss kämpa för att ta oss runt på vulkanön, så är det på riktigt. Det berättar David Oakes i en intervju med Eye For Film.
Naturen spelar också en viktig roll för filmen.
– Efter att ha filmat på Lanzarote i nio veckor och hela tiden haft det dånande havet ringande i öronen, insåg Xavier när han började klippa filmen att han inte längre kunde höra havet som naturlig del i handlingen. Därför rekonstruerade han vågornas dån i studion för att på så sätt förstärka känslan av hur det var på ön när Atlanten verkligen mullrade och konstant slog mot klipporna i varenda scen i filmen.
I samma intervju berättar Oakes att det var runt 40 grader varmt på Lanzarote under inspelningarna.
– Därför var det inte så jobbigt som man kanske kan tro med alla scenerna i vattnet, tvärtom. Det var en välkommen svalka. Vi svettades enormt när vi sprang omkring i tjocka pälsar och det skulle föreställa att vi kämpade mot den arktiska kylan.
Oakes berättar i intervjun att han inte hade läst boken innan man började filma Cold Skin. Men han avslöjar att han läst mycket av H.P. Lovecraft som ung och verkligen gillade hur mycket Albert Sánchez Piños låtit sig influeras av den legendariske skräckförfattaren.
– Det är uppenbart att Lovecrafts Skugga över Innsmouth (1936) varit en tongivande inspirationskälla för honom – fast i filmen har vi lyft fram allt det där sexuella som Lovecraft fantiserade om, men bara antydde i sina böcker eftersom han var lite för pryd för att faktiskt skriva det han tänkte rakt upp och ned.
Oakes var också imponerad över Xavier Gens sätt att bygga vidare på den litterära förlagan av Cold Skin.
– Jag gillar verkligen hur han använder boken som utgångspunkt, men sedan låter berättelsen sticka iväg åt ett litet annat håll.
Tysk konstnär och 50-talsfilm inspirerade
Det finns gott om specialeffekter i filmen.
– Jag tror det finns mer än tusen CGI-effekter totalt. Felix Berges, David Ramos och Laura Petter från företaget El Ranchito ligger bakom det digitala arbetet. Det har gjort ett fantastiskt arbete, jag tror de varit inne och digitalt fixat till i princip alla scener i efterhand. Det säger Xavier Gens också i intervjun med Battle Royale with Cheese.
Gens berättar vidare att den visuella looken i Cold Skin är inspirerad av den tyske konstnären Caspar David Friedrichs verk.
– Den finns en målning som han gjort av en man som blickar ut över havet. För min del representerar den allt som jag vill uttrycka i Cold Skin. Det är svårt att förklara, det handlar mer om en känsla som jag vill föra vidare till publiken. Det finns en känsla av ensamhet och isolering som är väldigt personlig och som jag velat försöka dela med mig av i filmen.
Regissören berättar också i intervjun med Eye for Film att han är stolt över filmens gammaldags atmosfär.
– Jag älskar de gamla äventyrsfilmerna från 50-talet, och jag ville återskapa exakt samma känsla som man får av att se de filmerna. Jag tror det finns en ton i de filmerna som vi inte ser i moderna filmer, men som jag ville fånga upp igen. Precis samma känsla som i (filmatiseringarna av Jules Vernes klassiker) Den hemlighetsfulla ön och En världsomsegling under havet.
Ute på dvd och Blu-ray nu.