TERAPI FÖR TRÅNGBODDA

05 juni 2020

Har du upptäckt att du älskar hemmabio, och samtidigt insett att du för tillfället saknar både medel och bostadsyta eller helt enkelt inte gillar en massa högtalare och apparater? Lugn, lösningen behöver inte vara en löjlig ljudlimpa under TV:n. Vi har hittat en tänkbar biljett till hemmabiohimlen!

Ibland är det bara skönt och uppfriskande att bli riktigt förvånad. Just när man trodde att man visste och kunde allt, så dyker det upp en ny vinkling som välter omkull alla gamla kära fördomar och travar iväg med nosen i vädret. För undertecknad fungerade systemet Canton GLE 496.2 precis på det sättet. Men – vad är det egentligen för något?

Vi kan börja med min världsbild. Om du frågat mig för bara några veckor sedan vad som behövs för äkta hemmabioglädje, så hade jag sannolikt börjat rabbla upp apparater i en enda lång rad.

Du behöver en ljud- och bildkälla (eller tre), en lämplig surroundförstärkare, ett par rejäla framhögtalare, en center, minst ett par surroundhögtalare, men gärna fler, och så förstås en hel hög med signal-, digital- och högtalarkablar. Och så en välkonstruerad strömlist, förstås. Och ett ändamålsenligt HiFi-rack, så komponenterna står bra. Och specialfötter! Och väggstativ! Och… och… och…

…Och?

Ja, så har jag gått igång och börjar rabbla rekommendationer, med blicken långt i fjärran. Och mitt i meditationen plingar det på dörren till redaktionen, och en leverans med sammanlagt två kartonger dyker upp.

Två normalstora, lite avlånga högtalarkartonger. ”Det här är ditt nya testsystem!”, får jag veta. ”

– Öh, jaha…?”, replikerar jag och rullar in lådorna i testrummet. Man vill ju inte verka krånglig.

Två snygga snitt senare är lådorna öppna, och jag finner mig stirrandes på två vanliga mellanklasshögtalare från Canton. Jag detekterar ganska snart att det rör sig om ett par trevägshögtalare ur GLE-serien. De ser tämligen alldagliga ut i sin svarta fejk-faner och sina alldeles normala tygfronter.

Jag suckar lite lätt och packar upp dem, och stelnar mitt i rörelsen när det är dags för den vänstra högtalaren. Den är ju dels mycket tyngre än den högra, och så har den en stor framåtriktad display monterad på magen. Vad nu?

Panel på baksidan

En låda med presenter medföljer vänster högtalare. Jag öppnar den, och börjar snart lägga ihop ett och ett. En hyfsat solid fjärrkontroll hittar jag först, och en tjock högtalarkabel med Neutrik-kontakter i bägge ändar. En nätverkskabel, en HDMI-kabel, två digitalkablar och en analog signalkabel hittar jag också.

På ren autopilot ställer jag upp högtalarna i rummet, och trycker i nätkabeln i väggen. På vänsterhögtalarens baksida hittar jag svaret på alla frågor: en metallpanel pryder halva bakstycket, och där finns fullt med roliga ingångar och reglage. Längst ner sitter Neutrik-honan.

Jag listar ut att jag borde ta kabeln och ansluta den mellan de två högtalarna, och positionerar upp dem på lagom avstånd från TV:ns ytterkanter. Med fronterna på stjäl de inte mycket uppmärksamhet. I hemmabiodunklet försvinner de i princip helt. Och skulle man få nobben på ett par svarta monoliter i vardagsrummet finns ytterligare en utväg – våra tyska vänner tillverkar GLE 496.2 i vitt också. Det är ändå skönt med riktiga kompisar…

Bestücknung

Elementen är specialkonstruerade för GLE 496.2 BT, även om de bygger på vanliga GLE-seriens element. Serien uppdaterades nyligen efter fem framgångsrika år, och det gäller även denna aktiva trådlösa upplaga.

Diskanten är nyutvecklad och tillverkas i mangan och aluminium. Ett 7-tums mellanregisterelement i aluminium tronar längst upp på fronten. En smart placering rent tidsdomän-mässigt, eftersom den borgar för att ljudvågorna från både mellanregistret och diskantelementet träffar örat samtidigt när du sitter i vanlig fåtöljhöjd. Det öppnar upp ljudbilden! De två åttatumsbasarna i aluminium sitter nedanför diskanten. En rektangulär bakåtriktad mellanregisterport hjälper dem med flåset.

Knackelibank

Jag kan inte låta bli att utföra ”knack-testen”, för att försöka avslöja olika kabinettklang hos den vänstra aktiva och den högra passiva lådan. Men jag går bet! Cantons tekniker har gjort jobbet så pass grundligt att båda lådorna bara ger ifrån sig ett kort ”tock!”.

Jag ger upp, och vinklar istället in högtalarna lite lagom mot lyssningsplatsen. HDMI-kabeln kopplar jag in i TV:ns HDMI-anslutning märkt ”ARC”. Batterier i fjärren, bubbelvatten i glaset, en bra film i Blu-rayspelaren, och så kör vi!

Eller förresten…

Först nu inser jag att bokstäverna BT förmodligen står för BLÅ och TAND. Kan det vara så? I så fall borde jag kunna koppla upp min mobil och kicka igång lite sköna låtar…

Jag måste testa.

Drar således igång TIDAL och gör en BT-sökning. På högtalarfjärren trycker jag på BT-symbolen. Vips, så finner luren de fagra väntande högtalarna, och tycke uppstår omedelbart. Jag drar igång min spellista märkt ”Workout”, och i ett ögonblick är bas-beatsen igång med full kraft. Haha!

Canton dunkar på bra. De låter faktiskt stöddigare än storleken signalerar. På fjärren hittar jag en knapp märkt ”SOUND”. Jag trycker på den, och får gensvar i form av tre bokstäver i vänsterhögtalarens display: B A S. Jag kan sedan korrigera klangen uppåt och neråt.

Ett tryck till ger kombinationen T R E. Som i treble, alltså. Samma sak där. Ganska praktiskt ändå, särskilt om man har en hög med ”ful-musik” i sin lur. Övningen håller på så pass länge att jag överväger att släpa in en spinningcykel i hemmabiorummet, men jag hejdar mig precis i tid.

Bioläge

Ett tryck på ingångsvalsknappen på fjärren, och så är vi tillbaka i filmens förtrollade värld igen. Jag drar igång Tom Cruises senaste drama American Made och befinner mig plötsligt flygandes över Colombia. En knapp på fjärren låter mig välja mellan lägena ”Stereo” eller ”Surround”. Jag jämför, och drar snabbt slutsatsen att ”Surround” är mycket roligare på film.

En inbyggd avkodare för filmljud översätter alla befintliga surroundformat från DTS och Dolby, och skickar ut alla riktningsinformationsljud i en avancerad fas-trix-algoritm, som får mig att förnimma ljud inte bara från högtalarna, utan även runtomkring och till och med bakom mig när det vill sig väl.

GLE 496:orna klarar konststycket bättre än jag förväntat mig, och bygger upp en helt hyfsad sfär omkring mig. Inte som ett fullfjädrat system, men ändå klart mer övertygande än ett konventionellt stereosystem klarar. Kul, ju!

The Martian med Matt Damon står på tur, och även här är skillnaderna mellan ute i rymden-rop och inne-i-hjälmen-mummel högst påtagliga. Och – jag dras in i filmen och förblir sittande en lång stund med halvöppen mun. Det är faktiskt ett otvetydigt gott betyg. Jag börjar följa med i filmen, trots att jag sett den ett antal gånger redan.

Trycksak

Tillbaka till fjärrkontrollen. Jag har fått tips från en av mina hemliga agenter i Tyskland om att det ska gå att trycka extra länge på SOUND-knappen. Jag bestämmer mig för att följa rådet, och blir genast belönad med tre nya bokstäver i displayen. Det står: S U B.

– Vad kan det betyda, nu då?

Efter några timmar har jag klurat ut att det betyder att jag kan koppla till en extern subwoofer om jag vill. Fräckt! Väljer jag att svara YES på detta förslag, leds alla frekvenser under 80 Hz ut genom LFE-lågnivåutgången till din nya subwoofer.

En snabb kontroll visar precis vad jag trott – ljudbilden blir ännu större, och dynamiken ökar ett par snäpp. Ännu mer biokänsla, fortfarande från ett minimalistiskt system. Nu har jag faktiskt kul på riktigt. Jag kan även välja mellan tre olika förinställda EQ-lägen för att anpassa klangen till olika sorts placeringar, och dessutom justera lipsync från fjärren.

Utöver ovan nämnda funktioner kan jag programmera fjärrkontrollen att även styra min TV, och dessutom ansluta en rad hemliga apparater i skugglandet bakom vänstra högtalaren, eller direkt in i TV:n. Eftersom TV:n skickar vidare ljudsignalerna via sin ARC-märkta HDMI-ingång, har du i praktiken tillgång till TVÅ HDMI-växlar i ditt minimala GLE 496.2 BT-system med tillkopplad TV.

Du KAN alltså fylla på med en hel hög spännande apparater, och styra hela härligheten från din kompakta Canton-fjärr.

Vad tycks?

Ja, som du redan har förstått kan jag inte låta bli att applådera nytänkande när det fungerar så inkluderande och inbjudande som med Canton 496.2 BT. Jag säger inte att de är snyggast i stan – snarare ser de rätt alldagliga ut i sin lite sävliga vinylfanerkostym. De vita är elegantare i så fall, om du frågar mig. Men mindre praktiska i biorum med projektor.

Jag påstår heller inte att de har skuggan av en chans i jämförelse mot ett fullriggat hemmabiosystem med separata högtalare för alla kanaler, för det har de inte. Det jag vill framhålla är snarare att Canton erbjuder alla oss med begränsad yta eller budget eller inhemsk inlevelseförmåga att faktiskt få åka med på hemmabiotåget och njuta av film och musik i fullregister, med riktig dynamik och spatiösa ljudlandskap. Och det fungerar bättre än vi tror!

Den trådlösa kopplingen öppnar upp en hel värld av möjligheter i och med alla festliga appar som vill skicka ljud- och bildupplevelser till dig. BT-tillägget kostar femtusen mer än den vanliga passiva utgåvan, och för detta får du alltså: Aktiv förstärkning för samtliga element, Bluetooth-koppling som håller även för högre upplösningar, HDMI-växel, högtalarkabel, inbyggd bioprocessor med presets för både subwoofer, EQ och tidskorrigering.

Allt till en total prislapp på strax under femtontusen!

CANTON GLE 496.2 BT

Apparattyp: Aktiva trådlösa trevägshögtalare med inbyggd Dolby/DTS-avkodning, Bluetooth 3.0, HDMI-växel och subwooferutgång

Frekvensomfång: 22Hz – 30.000 Hz

Effekt: Total uteffekt 300 watt

Ingångar: 3 x HDMI (4K och 3D-kompatibla)

Utgångar: 1 x HDMI ut (ARC)

Mått: 270 x 1060 x 310 mm (b x h x d)

Vikt: 22 kg

Pris: 15 000 kronor

Kontakt: www.canseda.se