Av Thomas Ytterberg
Har du försökt använda en film du gillar med bra bild för att skruva till färger, kontrast och ljusstyrka? Glöm det, för det kommer inte ens att fungera med en film du ogillar som har dålig bild. Bristen på referenspunkter gör att du famlar i blindo med reglagen. Du har ingen aning om hur filmens skapare hade tänkt, hur mörka de mörka detaljerna ska vara eller hur ljust de ljusa detaljerna ska återges.
Här kommer vi att gå igenom de sex vanligaste reglagen, de som fungerar i stort sett likadant på alla TV-apparater. När du väl fått in dessa reglage på rätt nivå vet du att nästa gång du tittar på en film eller njuter av en dokusåpa, är din TV rätt inställd. Det du observerar i bilden beror på filmen eller sändningen.
Vilse utan referens
Du måste ha en referenspunkt för att kunna sätta reglagen rätt. En bild du vet hur den ska se ut. Testbilder är förstås det bästa, men de kan också kräva övning och vara svåra att begripa. Att börja med ett normalt filmfoto är ofta lättare och det blir tydligt hur reglagen påverkar hela bilden och inte bara lite fyrkanter och streck i testbild.
DVE, Digital Video Essentials är en sådan referenspunkt och den mest spridda av sitt slag. Skivan finns på DVD och Blu-ray, kostar ca 300 kronor och har förstås testbilder. Men den har också "riktiga bilder" med filmat innehåll. Den referensbild vi använder som exempel i artikeln är från den skivan och det är en scen som är speciellt framtagen för att ge en överblick.
Steg 1
Börja i rätt bildläge
Innan du börjar dra i reglagen och ändra i bilden måste du välja ett bildläge som sätter bildens grundkaraktär. Direkt ur kartong kommer en TV ofta inställd på sitt butiksläge, där den lyser extra starkt med extra starka färger. Det kanske var just den karaktären som fick dig att fatta beslutet om inköp när du väl var på plats i butiken. Men hemma i vardagsrummet är det inte riktigt samma sak. Här är de vanligaste varianterna:
• "Standard" eller "Normal": ger ofta en överdriven karaktär med alldeles för starka färger. De har dock fördelen att de kan vara ljusstarka (bra i ljust rum) och har väldigt mycket kraft i bilden vilket kan fungera med exempelvis TV-tittande, men risken är stor att det lugna filmfotot blir alldeles för skrikigt.
• "Dynamisk", "Livlig", "Vivid": dessa drar alla rattar till maxläge där ansikten är tomatröda, bilden alldeles knölig och det skriker av färger.
• "Spel", "Game": påminner ofta om "Standard" men spelläget på de flesta (men inte alla) TV-apparater har också fördelen att det minskar TV:ns latens, ofta kallad "input lag", alltså den fördröjning som sker medan TV bearbetar bilden och när den faktiskt visar bilden.
• "Användare", "Expert", "Professionell", "Film", "Bio", "Cinema", "Movie": här talar vi om bild som faktiskt kan följa standard i meningen att bilden liknar det som är den tekniska standarden som TV-sändningar och filmutgåvor produceras efter. Vid en första jämförelse kan dessa lägen verka dämpade eller rent av tråkiga, men det är för att du upplever den relativa skillnaden mot ett bildläge med skrikiga färger och starkt ljus. Det är också med dessa lägen du har störst möjlighet att kontrollera bilden.
Steg 2
Bakgrundsbelysning
Bakgrundsbelysningen är TV:ns reglage för hur ljusstark bilden ska vara. Nej, reglaget som heter "Ljusstyrka" har inget med ljusstyrkan att göra, mer om det i steg 3. På en LCD-TV reglerar bakgrundsbelysningen hur starkt det lyser från lysdioderna "LED-TV" eller lysrören i de äldre modellerna.
Ställer du belysningen högt blir det vid en första anblick en stark och tydlig bild men i det långa loppet kan bilden upplevas som bländande och uttröttande för ögonen. Ställer du reglaget för lågt upplevs bilden som lite mörk och svag men du får med en LCD-TV en djupare svärta. Syftet är därför att hitta rätt nivå efter rummet.
Här är det väldigt svårt att visa skillnaden eftersom vi inte kan få bilderna att lysa ljust eller svagt från pappret. Generellt kan du tänka att reglaget ska stå i den högre delen av skalan när du har mycket dagsljus i rummet. Kring mitten när du har lampor tända i rummet och vid mysbelysning eller mörkt rum ska du ligga närmare bottenlägena.
Tips om bakgrundsbelysning
• Plasma-TV fungerar ganska annorlunda och är mer komplicerade när det gäller hur ljus bilden kan bli. Hos Samsungs apparater finns ett reglage som heter "Cellljusstyrka" som påverkar ljuset. Hos Panasonics plasma är det reglaget som heter "Kontrast" som styr detta.
• Så kallad "clouding" med fläckvis svärta på LCD-TV blir synligare när du har för högt ställd bakgrundsbelysning.
• Bättre TV-modeller kan ha en ljussensor som automatisk reglerar detta efter rummet. Testa den!
Steg 3
Ljusstyrka och Brightness
Detta reglage har teknikhistoriens sämsta namn eftersom det inte har med ljusstyrka att göra. På en TV styr reglaget nivån av svarta nyanser i bilden. Ställer du reglaget för högt ljusar du upp det svarta så att bilden blir gråblaskig. För lågt ställd och det som ska vara mörkgrått i bilden smetar samman i svarta sjok.
Observera att du därför inte kan få djupsvärtan, alltså TV:ns förmåga att släcka ned sitt eget ljus att bli bättre genom att sänka detta reglage. Du får däremot bättre svärta genom att sänka bakgrundsbelysningen (steg 2 ovan) genom att den totala nivån av ljus minskar.
Tips om Ljusstyrka/Brightness
• På en datorskärm styr detta reglage egentligen bakgrundsbelysningen. Japp! Förvirring!
• Ändrar du detta reglage påverkar du vanligtvis Kontrast-reglaget (steg 4 nedan).
• Ögats förmåga att se mörka nyanser baseras på ljuset från TV:n och omgivningen. Ställ därför bakgrundsbelysningen (steg 2) först.
Steg 4
Kontrast-reglaget
Där Ljusstyrka/Brightness (steg 3 ovan) påverkar nivån av svart påverkar kontrastreglaget nivån av vitt. För högt ställd och det som ska vara nyanser av ljusgrått och vitt kommer att återges som en och samma vita ton. Detta kallas för att bilden fräter ut. Eftersom det ljusar upp alla nyanser är det lätt att göra det misstaget, men behöver du en generellt ljusare bild är det bakgrundsbelysningen (steg 2) du ska reglera.
För lågt ställd och bilden tappar sin kraft och naturliga kontrastförhållande. Än en gång, tycker du att bilden är för ljusstark är det bakgrundsbelysningen du ska ändra.
Tips om Kontrast-reglaget
• På många apparater kan du inte styra över reglaget så mycket som bildexemplen visar.
• Ändrar du på Kontrast-reglaget påverkar det ofta hela nivåomfånget, så även Ljusstyrka/Brightness behöver kontrolleras igen.
• Ett annat tecken på överstyrt kontrast-reglage är att det som ska vara vitt eller ljusgrått skiftar i färg mot rosa, cyan eller gult.
Steg 5
Färg och färgmättnad
Färgreglaget styr över den generella färgnivån, men reglagen beter sig väldig olika beroende på TV-tillverkare och det bildläge du valt från steg 1. Generellt kommer en ökning att ge starkare pastellfärger och minskat reglage kommer att göra bilden närmare svartvit. I praktiken kan reglaget ha olika effekt på olika färger. Testa och dra reglaget högt och lågt och jämför.
Har du i steg 1 valt ett bildläge som "Standard" eller "Game" kan du ofta behöva sänka något för att inte bilden ska bli pastellaktig. Kör du "Bio", "Film" eller något av de rekommenderade lägena är det faktiskt mer sällan du behöver ändra detta reglage.
Rätt nivå och rätt färger kräver instrumentkalibrering och det är därför svårt att ge riktlinjer. Undvik att skruva på reglage som heter färgton, tint, gain, offset, Röd, Grön, Blå, Cyan, Magenta, Gul och liknande. Dessa behöver instrumentkalibrering för att bli riktigt rätt och de används för att skruva bort skillnader mellan olika exemplar. Plockar du någon annans inställningar från internet är effekten godtyckligt på just ditt exemplar.
Tips om färg-reglaget
• Använd sunt förnuft och titta på hudtoner i första hand. Är människor i din omgivning brandgula eller lila i ansiktet?
• Att titta genom färgfilter på testbilder fungerar sällan med modern teknik. Vill du använda testbilder, använd istället TV:ns elektroniska färgfilter som endast visar rött, grönt eller blått. Finns ofta djupt ned i menyerna på lite bättre apparater.
Steg 6
Skärpereglaget
Ytterligare ett reglage som är skruvat till överdrift direkt ur kartong är skärpereglaget. Reglage ger egentligen inte mer "skärpa" i ordets rätta bemärkelse utan är en filtrering av bilden som förstärker kontrastskillnader på detaljnivå. En ljus nyans bredvid en mörk nyans och filtret förstärker den skillnaden.
Detta kan göra att vid en direkt jämförelse ser "skarpare" ut eftersom ögat får en hjälp att se kontrastskillnaden som skapar detaljintrycken. Men det ger också nackdelar som att du får kantskuggor och bieffekter som inte hör hemma i bilden.
Därför är skärpereglaget en balansgång mellan just din synförmåga på just ditt tittavstånd och hur mycket du kan filtrera bilden utan att det ser konstigt ut. Därför kommer olika personer att komma fram till olika nivåer på reglagen.
Använd förnuftet med skärpereglaget och utgå från din syn. Du ska uppleva en skarpare bild, men inte så skarpt att du börjar se vita kantskuggor eller bilden blir mer kornig, grynig eller att mjuka linjer blir hårda och kantiga.
I HemmaBio 4/2014 hittar du den kompletta artikeln med alla illustrationer och bildexempel som inte fick plats här. Beställ tidningen HÄR!