Spelrecension

DEUS EX: MANKIND DIVIDED

På jorden, i en snar framtid, råder en ganska spänd tillvaro för människan. 

Befolkningen är uppdelad i två läger, så kallade Augs, människor med robotinplantat, robotkroppsdelar etcetera. samt Naturalisterna, de utan något av nyss nämnda förstärkningar, 100 % människa och inga plåt-Niklas-fasoner.

Eidos Montreal har under fem års tid snickrat på uppföljaren till den uppskattade föregångaren Deus Ex: Human Revolution. I Mandkind Divided som detta spel heter spelar vi återigen som Adam Jensen, en agent med mer robotdelar än vanliga kroppsdelar, som måste stoppa en stundande katastrof och skådeplatsen blir ett framtida Prag.

En stad där vakter och militär bevakar varje litet steg vi ”Augs” tar, det blir därför till att smyga och improvisera när det gäller att utföra uppdrag i den stora staden. Upplägget är öppet och fritt, även om del moment såklart måste göras i en viss ordning.

Det tar ärligt talat en rejäl stund för mig att börja tycka om det här spelet. Jag vet inte om det är den extremt ojämna grafiken, de ganska usla röstskådisarna eller den ihåliga historien som bär skulden till detta. Det tar flera timmar innan jag tar mig ur den initiala besvikelsen med dålig bilduppdatering samt den ryckiga och svårlärda kontrollen som irriterat mig från första spelmomentet.

Men sen händer något. När kontrollen sitter och jag accepterar att det är konstant irriterande bakgrundsmusik spelet igenom och blockerar ut Adam Jensens viskande stämma som väser fram plattityder, så slår det mig att jag sitter och tycker det är jäkligt spännande och kul att försöka planera hur man ska ta sig förbi en vaktpost med de få vapnen jag har.

Att experimentera med alla fördelar implantaten och robotproteserna ger mig är också riktigt roligt och bäddar för variation. Spelet underhåller därför trots sina många tillkortakommanden, något som inte händer allt för ofta.

Som hel produkt är det långt ifrån det bästa jag spelat i år, inte ens topp tio, men rätt kul är det, och kan man acceptera en hel drös med skönhetsfläckar så är det ändå ett rätt underhållande stealth action-spel.

Ingen kärlek vid första ögonkastet direkt alltså, snarare ett arrangerat giftermål där motparten inte är så helt hopplös som det först verkade.


Genre: Action
Utvecklare: Eidos Montreal
PEGI: 18
Testat på: PS4

Spelglädje 7/10
Grafik 5/10
Ljud 5/10
Online nej

Totalt 6/10

Annons:

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår