Eisa
Film

Fantasifull animerad steampunk för alla åldrar

Berättarglädjen och detaljrikedomen i Wes Andersons nya, stop-motion animerade Isle of Dogs har skapat kontroverser, men också fått både publik och kritiker på fall. Nu släpps det futuristiska äventyret på Blu-ray.

I en nära dystopisk framtid hamnar vi i ett snudd på totalitärt japanskt samhälle. Ett influensavirus sprids bland landets hundar och påstås även kunna smitta människor. Trots att vetenskapsmannen professor Watanabe (vars röst görs av Akira Ito) säger sig vara nära ett botemedel för hundinfluensan, bestämmer sig borgmästaren i Megasaki City – Kenji Kobayashi (Kunishi Nomura) – för att skicka iväg alla hundar till en närbelägen ö som annars bara används som soptipp.

Den första hunden som fångas in och skeppas iväg till Trash Island är vakthunden Spot (Liev Schreiber). Han ägs av den föräldralöse, 12-årige Atari (Koyu Rankin) som jobbar för Kobayashi – och dessutom är den korrupte borgmästarens brorson.

Ett halvår efter att förvisningen av hundarna har påbörjats beslutar sig Atari för att hämta hem sin hund. Atari stjäl ett flygplan och beger sig till sopön för att leta rätt på Spot. Efter att ha kraschlandat med sitt plan räddas Atari av ett gäng hundar, ledda av Chief (Bryan Cranston), som bestämmer sig för att hjälpa Atari i sökandet efter Spot.

Och hjälp kan han behöva – borgmästare Kobayashi sprider ryktet om att Atari kidnappas av Chief och dennes flock. Räddningsstyrkorna får order om att hämta Atari och döda kidnapparna.

 

 

Vägskylt som inspirationskälla

Animerade Isle of Dogs har blivit en global publik-och kritikersuccé. Hollywoods samlade elit har mangrant ställt upp och lånat ut sina röster till figurerna. Bland dem märks Bill Murray, Scarlett Johansson, Edward Norton, Yoko Ono och Jeff Goldblum. (Även Anjelica Hustons namn dyker upp i eftertexterna där det står att hon gör rösten till en stum pudel.) Filmen. som vann Silverbjörnen för Bästa regi vid Berlin filmfestival i februari i år. är regisserad av den egensinnige Wes Anderson (som också skrivit manus). Vi har tidigare fascinerats av underfundiga filmer som The Royal Tenenbaums (2001), Moonrise Kingdom (2012) och The Grand Budapest Hotel (2014).

Anderson skördade redan 2009 stora framgångar med sin stop-motion animerade filmatisering av Den fantastiska räven efter Roald Dahls bok med samma namn. En film som den excentriske amerikanske regissören också fick en Oscar-nominering för (som Bästa animerade film.)

Anderson har jobbat med Isle of Dogs sedan 2015 då han avslöjade att han skulle göra en ny animerad film – och att den skulle handla om hundar. Inspirationen lär regissören ha fått av en vägskylt med just texten ”Isle of Dogs” som han en dag passerade i östra London på väg till studion och arbetet med Den fantastiska räven.

 

 

Tidskrävande procedur

Förenklat kan man säga att Isle of Dogs är en ”dockfilm”, animerad med samma stop-motion teknik som brittiska Aardman Studio använde när de slog igenom med sina hyllade kortfilmer om Wallace och Gromit, samt långfilmerna Flykten från hönsgården (2000) och Fåret Shaun (2015).

Processen att ge liv åt figurer på det här viset är extremt tidskrävande. Först ska alla figurer och detaljer skapas och miljöerna byggas upp för hand med omsorgsfull noggrannhet. Själva inspelningarna är också tidsödande – för att få figurerna att bli levande filmar man deras rörelser med en bildruta i taget. Några millimeters rörelse kan ta flera dagar att spela in.

I en intervju med Time Magazine (april, 2018) berättade Erica Dorn (grafisk designer) och Jeremy Dawson (producent) lite om inspelningarna av Isle of Dogs.

– Det tog oss nästa två och ett halvt år att bygga alla figurer, miljöer och olika inspelningsplatser. Under den tiden hade vi åtskilliga hundra personer som jobbade med projektet. Ett 60-tal personer fokuserade enbart på att skapa figurerna, berättar Jeremy Dawson som tillsammans med Erica Dorn var involverad i filmen i drygt två år.

-Ingen av oss har jobbat så länge på en och samma film, inflikar Dorn.

Hon berättar vidare att Wes Anderson har en tydlig vision av den värld han vill skapa och är oerhört noggrann med detaljerna. Han vet exakt hur han vill att figurerna och miljöerna ska se ut och det tar tid att bygga allt.

– Det är ju inte så enkelt som att bara gå och ut köpa de prylar man behöver, som till exempel en lampa, en vas eller en gaffel som när man spelar in en vanlig film, fortsätter Dawson.

– Här är ju allt miniatyrer och allt måste tillverkas från grunden. Varje liten detalj är viktig, ända ned till mönstret på kökstallrikarna.

Processen med att skapa alla dessa komplicerade miniatyrer började med att man tittade på de saker som man skulle tillverka på foton, i filmer och i verkliga livet. Det kunde ta lång tid innan regissören bestämde sig för vilken detalj han gillade bäst och sa okej till tillverkningen.

– Ibland ångrade han sig när han såg hur prylen såg ut när vi skulle filma en scen, minns Dorn.

– Då fick vi börja om från början igen. Det var ett ständigt pusslande och ändrande.

 

Ett Andersonskt Japan

Megasaki är en påhittad japansk stad. Erica Dorn, som själv bott i Japan, berättar att man lånat detaljer från verklig japansk kultur.

– Det är lite som en nostalgisk version av Japan, trots att handlingen utspelar sig i framtiden. Det är Japan på planeten Anderson.

Jeremy Dawson tillägger att man inte skapade Japan för filmen, utan gjorde en Wes Anderson-film som bygger på hans kärlek till japansk film.

– Det är en fiktiv, totalt uppslukande, 360-graders värld som bygger på verkligheten på samma sätt som Östeuropa i The Grand Budapest Hotel, New York i The Royal Tenenbaums och till och med sommarkolonin i Moonrise Kingdom.

Dawson berättar också i samma intervju med Times att Wes Anderson – som skrivit manuset baserad på en story som han skrev tillsammans med Kunichi Nomura, Roman Coppola och Jason Schwartzman – alla är filmnördar som låtit sig influeras av alla de japanska filmer som de sett genom åren.

– Tanken med filmen var att skapa ett slags portal till en japansk filmvärld, inspirerad av japanska filmskapare som Akira Kurosawa.

 

 

Dags för nya kulturella kontroverser

Isle of Dogs har hyllats för sin fantasifulla berättarglädje och imponerande detaljrikedom. Men filmen har, precis som flera andra Hollywood-producerade filmer på senare år, också fått kritik för ”kulturell appropriering”, dvs. att en person lyfter fram särdrag från en annan kultur än den egna. Kritikerna menar att beskrivningen av Japan och japanerna i Isle of Dogs knappast kan liknas vid en hyllning, utan mer uppfattas som en rasistiskt stereotyp framställning.

Och klichéerna är många – scener med sushi, blommande körsbärsträd, Sumobrottare och taikotrummor avlöser varandra i en jämn ström. En scen som upprört många är att en explosion gestaltas i form av ett gigantiskt svampmoln som för tankarna till atombomberna som amerikanerna fällde över Japan under Andra världskriget.

Man har även klagat på att alla rösterna i filmen görs av välkända vita, amerikanska Hollywoodstjärnor – även de japanska hundarna. Rösterna till de mänskliga japanska karaktärerna görs av japanska skådespelare, men de översätts sällan. Mest kritik har filmen fått för att den figur som kliver in som en ”räddande ängel” när japanerna själva framställs som handlingsförlamade är en ung, blond amerikansk tjej.

– Jag tror inte det här är ett problem i Japan. Japan håller på att bli en stor inspirationskälla för konstnärer, filmskapare och modeskapare över hela världen. Och japansk kultur har alltid handlat om att ta in och blanda sig med andra kulturer, sa Erica Dorn i Times-intervjun.

 

 

Riskerna med att våga förändras

I en intervju med Japan Forward (juni, 2018) berättar Wes Anderson att han tänkt på Japan varenda dag under de senaste sex åren. Fascinationen för Japan vaknade när han började titta på japanska filmer när han studerade på universitetet.

– Men det var när jag besökte Japan för första gången för tretton år sedan som jag började tänka på att jag ville göra en film som utspelar sig i Japan. Och det var inte bara för att det var en trevlig resa, jag blev verkligen inspirerad av det landet.

Anderson förklarar att tankarna på Japan verkligen har förändrat honom.

– Och jag gillar att förändras. Man väljer ut något som man vill lära sig mer om och att göra en film är ett fantastiskt sätt att utveckla den möjligheten.

Regissören berättar i samma intervju att man gjorde massor av små misstag.

– Det vi har skapat är en galen mix av en mängd olika artistiska uttrycksformer. Vi fick hjälp av våra medarbetare och jag hoppas att vi lyckades rätta till alltihop till slut.

Bryan Cranston tycker inte att Wes Anderson har gjort något fel. I en intervju med brittiska Independent (mars, 2018) säger skådespelaren:

– Det är klart att man kan göra misstag, hur välvilligt inställd man än är. Men att göra film handlar ofta om att våga ta risker och öppna ett fönster för något nytt. Isle of Dogs är ett sådant fönster mot något nytt och annorlunda.

Annons:

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår