”Nu händer dock något, jag testar några andra, nyare bilar, och kan plötsligt hålla mig på vägen.”
Jag har nu slirat, svurit och slirat ännu mer i vad som känns som alldeles för många timmar. Jag har verkligen gett WRC Generations både en och flera chanser men jag kan från start inte förmå mig att tycka särskilt mycket om det.
Jag blir inte vän med kontrollen, jag lyckas liksom aldrig få till ett bra flyt i loppen. Jag far från höger till vänster, slirar runt, snurrar, fastnar i saker i omgivningen. Framför allt svär jag. Jag svär så förbannat, satans mycket att jag till slut måste ge upp. Det går liksom inte att bete sig så här på grund av ett spel.
WRC lyckas med konststycket att göra mig heligt förbannad nästan varje minut som jag inledningsvis befinner mig i en av rallybilarna. Jag ger upp, startar det inte på flera dagar. Ett par silent retreats (läs några goda nätters sömn) och diverse meditations- och yogasessioner (läs sju Warzone-matcher och en genomspelning av The last of us igen) senare så gör jag till slut ett nytt försök.
Det ser ju bra ut, snudd på riktigt snyggt till och med. Det låter okej och upplägget är egentligen inte helt fel heller. Hur svårt ska det vara att uppskatta detta egentligen?
Ett schysst karriärläge med lite team management, träningar, tävlingar och historiska race, nästan fullspäckat varje dag i kalendern. Onlinelägen och tävlingstider som kan förbättras hela tiden. På pappret ett bra rallyspel alltså. Jag har spelat både tidigare WRC-spel och bland andra även Dirt-spelen till fördärv och alltid haft kul, jag måste ge det en sista chans.
Jag börjar köra lite single events, alltså mer enkla upplägg på racen, pausar karriärläget med harvandet i gamla billiga skitbilar ett tag. Det är något med spelkänslan i Nacon och KT Racings nya rallyfest som från början bara inte lirade med mig. Nu händer dock något, jag testar några andra, nyare bilar, och kan plötsligt hålla mig på vägen.
Något har hänt, jag kan kontrollera bilen! Jag har ju faktiskt också nött en del av banorna i framför allt Sverige en hel del nu, kanske är bara inlärningskurvan så sjukt brant att spelet nästan tappade mig helt? Jag brummar på, har äntligen roligt på de smala, snåriga vägarna, nu i Portugal och Finland.
Lite härligt glädjeadrenalin som inte avbryts var tredje sekund för att man fastnar i en bergsvägg börjar infinna sig. Det är en skör tråd WRC Generations balanserar på, ett spel som kräver så här mycket investerat av spelaren kan riskera att tappa många, men håller man i blir man snart belönad med ett stabilt racingspel med bilar som verkligen känns annorlunda att köra beroende på modell, underlag och allt däremellan.
Jag håller fortfarande Dirt-serien snäppet högre men WRC Generations växer rejält på mig för varje timma som går bakom ratten.
WRC GENERATIONS
Genre: Racing
Utvecklare: Nacon / KT Racing
PEGI: 12
Testat på: Xbox Series X (finns även till Playstation 4 och 5)
Spelglädje 7/10
Grafik 7/10
Ljud 7/10
Online 7/10
Betyg: 7/10