Det blåser full storm på streamingmarknaden.
Nu är boomen över.
Grattis, alla filmsamlare!
Det blåser full storm på streamingmarknaden.
Nu är boomen över.
Strömningsjättarna skakar.
Det är kris, både i Sverige och globalt.
Efter ett tufft ekonomiskt år har stora förändringar redan genomförts. Med prishöjningar, börsfall, uppsägningar, sparkrav, sammanslagningar och nedläggningar.
Och mer är att vänta.
Stålbadet har bara börjat.
C More har skrotats och flyttat in på TV4 Play. Vill man slippa reklam måste man betala extra nu. Självklart kraschade tjänsten samma dag som den lanserades.
HBO Max och Discovery + har slagits ihop i USA. Nya Max sjösätts i Sverige nästa år. Då kommer det kosta pengar om man vill se film och serier utan reklam. Samma sak med Disney + som precis som Netflix stoppat lösenordsdelning.
Sen är det bara en tidsfråga innan även Netflix kommer kräva oss på högre avgifter för att komma undan reklamhelvetet.
Men tittandet på strömningsplattformarna fortsätter att öka när det gäller andel hushåll, trots lågkonjunktur. Och trots att alla tjänsterna höjer priserna, sparar in på egna produktioner, tvingar på oss reklam och tar bort innehåll.
Det låter rätt märkligt och jag tror inte den utvecklingen kommer att hålla i sig. Smärtgränsen för vad folk är villiga att betala kan inte ligga särskilt långt borta. Och det kommer att fortsätta storma i streamingbranschen.
Än vet ingen riktigt hur det slutar.
Men säkert är att det kommer nya bolag, nya tjänster, nya restriktioner och nya höjda abonnemangsavgifter.
Och att det är konsumenterna som blir torsk
*
Enligt Marie Nilsson, vd på medieanalysföretaget Mediavision, håller hushållen fast i sina streamingtjänster.
– Vi ser inte att den ekonomiska krisen har bromsat utvecklingen. Hushållen betalar till och med mer för sina streamingtjänster i år än förra året.
Det säger hon i en intervju med Dagens Nyheter (augusti, 2023).
Samma sak konstaterar Magnus Anshelm, vd på medieanalysbolaget MMS, i en annan Dagens Nyheter-intervju (augusti, 2023).
– När man ser på tittandet har det heller inte alls gått dåligt.
Alla dom stora plattformarna har tvärtom ökat ännu lite mer i andel hushåll.
Ändå tvingas streamingbranschen erkänna att man fortsätter tappa miljarder i intäkter. Skälet är olika former av pirat-teve.
Det är ett fenomen som stadigt växer.
I takt med att strömningsgiganterna kommer tvingas höja sina avgifter ännu mer lär också allt fler hushåll lockas att välja illegala Ip-tevetjänster.
Det är förstås olagligt att distribuera strömningstjänster som man inte har rättigheter till. Men än är det inte klartgjort om det faktiskt är olagligt att utnyttja Ip-teve. All Ip-teve räknas heller inte som illegal och användandet är fortfarande en gråzon.
Enligt uppgifter från Mediavision har nästan en halv miljon svenska hushåll uppgett att dom har Ip-teve.
Och 50 000 kanaler för en femhundring i månaden?
Det är väl självklart att frestelsen kommer bli ännu större för kristyngda hushåll att haka på den trenden.
*
Meningen var att strömningstjänsterna skulle minska piratkopiering och illegal nedladdning av filmer och serier.
Det gick väl så där.
Istället ökar andelen som ser film, serier och sport illegalt över hela världen.
Störst i Norden är ökningen i Sverige, då främst bland ungdomar. Kanske inte så konstigt eftersom dom har ännu mindre pengar att röra sig med nu än nyfattiga vuxna.
Enligt Mediavision finns det idag två miljoner “pirater” i Sverige. Undersökningen redovisar en ökning från 20 till 25 procent på bara ett år. Bolagets statistik visar också att en femtedel (19 procent) av svenskarna bara under juli månad i år laddade ned eller streamade film och serier illegalt. I Norge var motsvarande andel 25 procent och i Finland 10 procent. I Danmark bara 8 procent.
Mediavisions undersökning visar även att nästan 30 procent av det som laddas ned och strömmas illegalt här är svenska titlar.
Det är förstås alarmerande och nåt som slår hårt mot den svenska film- och teveproduktionen som redan kämpar i motvind.
*
Ett tag var jag rätt skeptisk till att strömma filmer och serier.
Om man som jag under årens lopp samlat på sig åtskilliga tusen filmer på VHS, Laserdisc och dvd kan jag enkelt plocka fram och se om gamla favoriter precis när jag vill. Ibland hittar jag fantastiska filmer som jag inte har sett eller ens visste att jag hade.
Så länge filmbolagen släppte film på dvd i strida strömmar fick jag också generöst med recensionsexemplar. Andra intressanta rullar fortsatte jag att köpa själv. Både i butik och på nätet utomlands.
Precis som med böcker och skivor föredrar jag fysiska exemplar av mina filmer.
Det finns en oslagbar magi i att samla allt det här i hyllor och att kunna hålla dom i handen, titta på omslaget och läsa baksidestexterna. Den tjusningen går ju helt förlorad när man scrollar i utbudet på streamingplattformarna.
Movieline på Packhusplatsen i Göteborg och Buylandos flaggskeppsbutik på Fridhemsplan i Stockholm var mina och många andra filmälskares tempel. Det var förstås en sorgens dag när den sista bastionen, Science Fiction-bokhandeln i Gamla stan, i våras också slutade sälja filmer på skiva. I takt med att butikerna stängde och allt mindre film ges ut i fysisk form i Sverige blev jag också tvungen att söka mig till strömningstjänsterna för att kunna hänga med.
Samtidigt har jag börjat uppskatta hur smidigt det är att strömma filmer och serier. Jag har insett att det är för dyrt att fortsätta samla på samma sätt som förut. Dessutom har jag snart inte plats för mer heller.
Några av streamingtjänsterna har även blivit bättre på att lägga upp gamla guldkorn och obskyra titlar. Det finns också renodlade plattformar som Draken Film och TriArt som tillhandahåller lite smalare titlar, och Cultpix som samlat mängder av kitschiga kultrullar.
Men överlag har egentligen inget förändrats för min del.
Även om jag kan hitta många favoriter på olika plattformar är det långt ifrån alla som finns tillgängliga. Sen vet man heller aldrig hur länge filmerna kommer finnas kvar. Särskilt inte nu när branschen leker hela havet stormar.
Vi äger ju inte själva dom filmerna.
Vi har dom ju bara till låns.
Om jag en kväll blir sugen på att se Cannibal Ferox, Enter the Ninja, Lucio Fulci-skräckisen Manhattan Baby, Flykten till Athena, Zombie Holocaust eller Charles Bronson-klassikern Breakout får jag göra som jag alltid har gjort – förlita mig på min egen filmsamling.
Därför fortsätter jag köpa filmer på skiva.
Att dvd och Blu-ray är på utdöende är en myt.
I USA och England släpps det fortfarande massor av fysiska filmer. Även i Sverige rullar försäljningen på bra. Främst tack vare Retrofilm, Studio S och Njutafilms som ger ut klassiker, kultrullar och specialfilmer. Ofta späckade med unikt bonusmaterial som man inte kan se nån annanstans.
Streamingtjänsterna är bra på sitt sätt. Men jag säger som jag alltid har sagt:
Riktiga filmälskare sparar och ser film på skiva.
Då kan man skita i turbulensen i strömningsvärlden.
Så grattis, alla filmsamlare!
*
Till sist … När jag avslöjade för en bekant hur mycket film jag ser varje vecka fick jag höra att jag lever i en fantasivärld. Då blev jag så stött att jag nästan ramlade av min enhörning.