Främsta bioframgången sedan 70-talet

Mikael Fellenius, tidigare vd för Göteborg Film Festival, är sedan april ifjol ny planeringschef för Film Väst. Det är en post som han tagit sig an med stor tillförsikt.
– Det händer så mycket i filmbranschen nu. Vi står inför en spännande framtid, så självklart känns det som en stor och rolig utmaning att få vara med och påverka utvecklingen.

Vilka kriterier har ni för att gå in i ett filmprojekt?
– Vi har ju ett övergripande mål att samproducera filmer som har hög konstnärlig kvalitet och samtidigt lockar en bred publik, både här hemma och internationellt. Ambitionen är också att minst en av våra filmer ska tävla i någon av stora filmfestivalerna ute i världen, till exempel Cannes, Venedig och Berlin, men också bli uttagna till andra betydande filmfestivaler som Sundance, Tribeca och i Toronto.

Med åren har Film Väst också lyckats exceptionellt bra med den målsättningen. Framgångarna har avlöst varandra. Den senaste stora succén var Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (2010) som med 1,6 miljoner biobesök blev den största svenska bioframgången sedan 1970-talet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
– Den ena dagen är sällan den andra lik. Jag har inte så mycket med den egentliga filmproduktionen att göra. För min del handlar det om att hålla koll på att alla avdelningar inom Film Väst fungerar som de ska. Och att hålla kontakt och planera långsiktigt med alla våra samarbetspartners, bland annat lokalpolitiker, produktionsbolag, företag och alla Film Västs intressenter i Västra Götalandsregionen. En viktig del är att hela tiden skapa nya mötesplatser där vi kan träffa spännande kreatörer och utveckla både nya filmprojekt och filmbranschen som sådan.

Är det så att ni själva är ute och raggar potentiella filmprojekt eller blir ni främst kontaktade av produktionsbolagen?
– Både och. Eftersom Film Väst är en av norra Europas största filmfonder, så blir det ju per automatik så att många av de större finansiärerna vänder sig till oss med förslag och idéer. Men vi försöker också själva vara proaktiva och hålla örat mot marken för att se om det dyker upp projekt som vi tror kan vara av intresse.

Film Väst har en egen avdelning för att spåra upp nya, lovande talanger i regionen ...
– Ja, och för en filmfond är det viktigt att hela tiden utvecklas. Vi försöker dra vårt strå till stacken och hjälpa unga filmskapare att förverkliga sina drömmar om att göra film. Ofta handlar det om kortfilmer, men det är ett bra sätt att pröva sina vingar – och det har ju traditionellt sett också visat sig vara en bra inkörsport för att börja göra långfilm.

Vad är det som gör Trollhättan till en så bra stad för filminspelningar?
– För att allt finns här. Under årens lopp har vi byggt upp en väl fungerande infrastruktur och skaffat oss en gedigen erfarenhet av allt vad det innebär med att få filminspelningar att fungera smidigt.
Vi har några av Skandinaviens största och mest moderna studios och tillgång till snickeriverkstad, kostym- och rekvisitaförråd. Plus att vi har etablerat ett nära samarbete med flera postproduktionsbolag som sysslar med olika typer av efterbearbetning, till exempel ljud, ljus, och visuella effekter.
Till det kan Film Väst och filmproduktionerna räkna in mångsidiga lokala underleverantörer och skickliga hantverkare, bland annat snickare, elektriker, scenografer, målare och ljussättare.
– En annan fördel med att spela in film i en liten stad är att vi ofta får stor hjälp av invånarna. Folk är stolta och glada över att Trollhättan blivit känd som filmstad och hjälper gärna till om vi behöver låna en butik eller kanske ett hus. Och tack vare vårt nära samarbete med Trollhättans Stad, så är det nog lite smidigare för oss att stänga av en gata här än i till exempel Stockholm och Köpenhamn. Alla som har filmat i Trollhättan har också trivts väldigt bra med att det blir en så familjär stämning när man filmar i en liten stad.

Magin finns kvar
Mikael Fellenius medger att "Trollywood" kanske inte är lika hett idag som för några år sedan.
– Men potentialen, energin och kunnandet finns ju kvar, så också den magi som Trollhättan har skapat som filmstad. Och det görs ju fortfarande väldigt mycket ny film här. Vår studio är till exempel helt fullbokad under 2016.

Det finns ju fler filmregioner i landet; Filmpool Nord, Film i Skåne och Filmregion Stockholm och Mälardalen. Konkurrerar ni sinsemellan om vem som ska få olika filminspelningar?
– Vi pratar hellre om samarbete mellan de olika regionerna. När det gäller filmproduktion ställs ju alla regioner inför samma problem och finansiella utmaningar, så där kan vi hjälpas åt. Att göra film är ju ett enormt lagarbete, i de allra flesta fall krävs det ju att många parter samverkar. Dessutom har vi ett gemensamt kulturellt ansvar att se till så att den svenska filmproduktionen hålls vid liv.
Men visst – det är klart att det kan uppstå konkurrenssituationer, även om vi inte skulle göra anspråk på en film vars handling utspelar sig i till exempel Norrland. Om det handlar om en produktion som inte uttryckligen ska utspela sig på en viss plats, så handlar det förstås mycket om att presentera sig och sina resurser på bästa sätt för produktionsbolagen.
Men det händer ganska ofta att flera olika filmregioner är inblandade i en och samma film. Filmsverige är för litet för att vi ska slåss om projekten. Varje gång Film Väst går in i ett projekt, så är ju ett av våra krav att åtminstone en del av filmen ska spelas in i vår region.
När det gäller internationella samproduktioner är situationen lite annorlunda.
– Då kan det bli mer tal om till exempel vem som kan erbjuda det mest intressanta finansieringsupplägget. Men jag tror vi ska vara försiktiga och inte lova politikerna som satsar pengar i filmregionerna stora Hollywoodproduktioner till Sverige.
Film Väst går aldrig in i ett filmprojekt som ensam finansiär.
– Men ibland kan det bli en avgörande faktor när ett projekt står och väger om vi är med ombord.
Mikael beskriver också just finansieringen som en av de absolut svåraste delarna när det gäller svensk filmproduktion idag.
– Film är dyrt och det är en stor utmaning att skrapa ihop pengar. Vi försöker alltid vara aktiva samarbetspartners och stötta filmskaparna så mycket vi kan.

Trollhättan förkläs ju ofta till många olika städer i svenska filmer, inte minst Stockholm. Är det inte trist att en film aldrig får utspela sig i Trollhättan och visa upp miljöerna i sina rätta sammanhang?
–Det händer ju sällan att en filmskapare bygger upp en historia kring en speciell plats. Det är ju inte heller det allra viktigaste för Trollhättan att få visa upp att det är just Trollhättan som en film är inspelad i. Det viktigaste är ju att vi har en produktiv och framgångsrik filmindustri här i regionen. Men det klart - det hade ju varit kul om någon hade kommit med en bra, innovativ historia som faktiskt utspelar i Trollhättan. Det hade stärkt stans varumärke ännu mer.

Har ni någon framtidsstrategi för hur Trollhättan ska kunna behålla sitt grepp som filmstad?
– Vi är väl medvetna om att Film Väst har en väldigt stark position som den ledande filmregionen, men det innebär inte att vi vilar på några lagrar. Vi kan inte leva på gamla meriter. Utan att gå in på några detaljer, så har vi naturligtvis dragit upp riktlinjer för hur vi ska jobba för att upprätthålla vår förmåga att gå in i projekt som blir framgångsrika och samtidigt försöka bli ännu mer attraktiva för filmskapare.
Vi strävar efter att alltid vara snabba och okomplicerade, och vara en bra samarbetspartner under hela resan med att göra en film. Vi stärker också vår position genom att vara lyhörda för att fånga upp nya berättelser och fortsätta våga satsa på lite udda projekt.

Den populära filmarbetarutbildningen i Trollhättan stoppades hösten 2015. Trots ett högt söktryck valde Myndigheten för yrkeshögskolan för första gången på tio år att inte bevilja anslag. Beslutet har gjort många i Trollhättan upprörda.
– Jag vet att högskolan var väldigt besviken över det beslutet, säger Mikael. På Film Väst tycker vi förstås också att det är jättetråkigt och en viktig pusselbit i hela filmnäringen går ju onekligen förlorad. Rent konkret har det kanske ingen direkt betydelse för själva filmproduktionen, men i längden innebär det ju att en del av Trollhättans identitet som filmstad försvinner.

Missa inte nästa del om Trollywood, då vi får en inblick i filmerna som spelats in här och dess verkliga platser. Läs den här i mitten av Mars 2016.