" />
Skön läsning

Svängdörrar på kalkonfarmen

"Det enda filmbolagen producerar numera är ju reklamfilmer i långfilmsformat"

Av Thomas Nilsson. Publicerad i HemmaBio 4/2016


Trenden är tydlig och kurvan pekar allt brantare neråt.
Jag pratar förstås om nya filmer.
Alla är förstås inte kalkoner, men antalet riktigt dåliga, meningslösa och fullständigt onödiga nya ¬rullar blir alarmerande fler för varje år. Tyvärr ser det inte ut att bli nån förändring, eller förbättring, framöver heller.
Tvärtom.
Biograferna kommer att fortsätta översvämmas av inställsamt populistiska skitfilmer och orsaken är självklar – vi får dom filmer vi förtjänar. Eller rättare sagt, publiken får precis den sorts skit som folk visar sig vara villiga att betala för.
Om fler biobesökare hade bojkottat den ändlösa störtflod av värdelösa remakes, reboots och reimagines, så hade vi också sluppit tvångsmatas med alla dessa överskattat uppblåsta, själslösa och förutsägbara kassapjäser som inte har nåt annat syfte än att sälja sängöverkast, actionfigurer och Legobyggsatser.
Men det kommer aldrig hända.
Det är ju uppenbarligen den här sortens lättuggad dynga med extra allt på som publiken vill se, så varför ska filmbolagspamparna göra folk besvikna? Och eftersom biobesökarna bränner miljarder på Terminator-kalsonger och Darth Vader-pyjamasar, så är det väl självklart att det är precis sånt dom vill ha.

*

Det sorgliga är att det är så uppenbart att dom stora Hollywoodbolagen har gett upp.
Att dom inte längre bryr sig om att ens försöka skapa eller berätta nåt nytt.
Att kreatörerna har kapitulerat för profitörerna – och att biopubliken inte orkar genomskåda att det är krämarna och marknadsgycklarna som har tagit över.
Det allra värsta är att Hollywood inte behöver offra dyra pengar på att göra reklam för leksakerna.
Det enda filmbolagen producerar numera är ju reklamfilmer i långfilmsformat. Och i 3D.

*
En undersökning gjord av det brittiska analysföretaget NPD Data (november 2015) visar att det är just filmrelaterade leksaker som säljer mest och bäst. Försäljningen av filmprylar ökade under fjolåret med hela 28 % jämfört med 2014. Filmrelaterade leksaker står också för 15 % av hela den brittiska leksaksförsäljningen. Bäst säljer allt jävla krimskrams som tillverkas på licens för Frost och Star Wars.
Trenden ser, sannolikt, likadan ut i resten av världen.
Det är också precis det som är det stora problemet.
Idag görs filmer snart uteslutande för att tjäna pengar på all kringförsäljning.
Ett belysande exempel på det är rebooten av Spiderman.
Svaret på frågan varför man gjorde om exakt samma film en gång till – fast på alla sätt mycket sämre än Sam Raimis rulle – efter bara tio år, är glasklar. Likaså varför det nästa år kommer ytterligare en Spiderman-reboot med ännu en ny, menlös skyltdocka i titelrollen –
Sony och Marvel vill förstås kränga nya leksaker till en ny generation ungar.
Uppgifterna om att de båda företagen, lågt räknat, drog in runt 500 miljoner dollar på sina Spiderman-prylar är förklaring nog till varför den här jävla reboot-hysterin kommer att rasa vidare tills solen slocknar.

*
En del remakes är hyggliga (Attack mot polisstation 13, Poltergeist, Pointbreak, Halloween, Motorsågsmassakern och Evil Dead), men ändå helt onödiga.
Ett fåtal är, handen på hjärtat, faktiskt bättre än originalet. Jag tänker då på The Thing, Flugan, Ocean´s Eleven, Scarface, Cat People och Cape Fear.
Dom allra flesta andra (som Transporter, Carrie, Fantastiska Fyran, Spiderman, Dimman, Rollberball, Psycho, Apornas planet, Benknäckargänget, Straw Dogs, Total Recall, Charles Bronson-klassikern Mechanic och nya Robocop bland många, många andra) är genomusla och fullständigt överflödiga. Det är också filmer som är bevis på att det finns skrämmande väloljade svängdörrar i kalkonfabriken.

*
Lika jävla tröttsamma är filmer som låtsas vara nya, men som i själva verket bara är gammal skåpmat i ny förpackning – som Jurassic World (Jurassic Park), Spectre (I hennes majestäts hemliga tjänst) och Star Wars: The Force Awakens (Rymdimperiet slår tillbaka). Remakes på remakes på remakes blir det också när Batman ska rebootas (igen) med en ännu ny filmserie med start 2018.
Eftersom Hollywood nu helt har gått vilse bland återvinningstunnorna har vi dessutom en vrålande stormvåg av sällan skådat slag av nya, poänglösa reboots att vänta in:
Tarzan, Flykten från New York, Conan - barbaren (igen), The Crow ("re-invention"), Godzilla (igen), Gremlins, Cliffhanger, Scarface, Tomb Raider, Waterworld, Ghostbusters, Big Trouble in Little China, Hitchcocks Fåglarna, Blade, Ben Hur, Fredagen den 13:e (igen), Hellraiser, Highlander, Blixt Gordon (igen), Men in Black, Nakna pistolen och ...
Ja, listan kan göras oändligt mycket längre, men det räcker så.
Det här är fantasilös dynga som jag totalt kommer att ignorera.
Det är precis som Timbuktu sa en gång.
The bottom is nådd.

*
När SF Anytime i november ifjol gjorde en undersökning om vilka filmer som svenskarna vill se remakes på, så hamnade Gökboet och Tillbaka till framtiden på en delad förstaplats.
Men det är ju tvärtom skolexempel på två filmer som aldrig, aldrig, aldrig nånsin ska göras om.
*
En förskola i Malmö har anmälts till Skolinspektionen av upprörda föräldrar, skriver Dagens Nyheter.
Orsaken var att personalen hade visat en film som "gett barnen mardrömmar".
Och vad var det då för film?
Motorsågsmassakern? Exorcisten? Eller kanske Saw: Special Edition?
Nä, det var en tecknad film.
Med Alfons Åberg.
Men vem blir förvånad?
Det måste ju börjas i tid om man nu har gett sig fan på att nästa generation svenskar ska växa upp och bli ännu mer söndercurlade, lättkränkta och ömtåliga.

*
Till sist ... Droger är inget bra. Det värsta är att börja sniffa lim. Man fastnar så lätt.


Annons:

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår