Hemma hos Hemmabio #9 2017

Sparsmakad, men mysig totalupplevelse under jord

Vad gör man om den ena parten är musikfantast och den andra filmfrälst? Daniel och hans fru valde att förvandla gillestugan i det nya huset till ett mysigt allrum med perfekta förutsättningar för att njuta av både film och musik.

Annons:

– När jag och min fru började leta hus var det självklart redan från början att vi antingen skulle ha ett separat utrymme för bild/ljudåtergivning, alternativt ett vardagsrum som kunde användas som ”bioutrymme”. När vi till slut hittade något som föll oss i smaken, så blev det en 60-tals-villa strax utanför Linköping med en gillestuga på 30 kvadrat, helt i betong och med en öppen spis.
Rummet är 4,4 x 7,2 meter, med 2,2 m i takhöjd. Det var inte särskilt mysigt från början, men vi kände tidigt att det fanns en potential till att få ett trevligt utrymme att umgås i. Då var det bara jag och min fru, men har på senare år har vi fått tillökning med två barn.

 

Ett rum för allt – och alla

Daniel berättar att han är mer intresserad av ett rum för musikåtergivning än av en renodlad hemmabio.

– För min fru är det däremot tvärtom.

Daniel har så länge han kan minnas varit intresserad av att lyssna på musik. Han blev dock nyfiken på hemmabio när de första Pro Logic-förstärkarna började komma på 90-talet.

– Runt 1997 köpte jag min första projektor, en Sharp XV-370p, som åtminstone var tillräckligt bra för att se begränsningarna i VHS-formatet. Sedan har bildvisarna varierat mellan projektorer och teveapparater, beroende på boende och vilka steg teknikutvecklingen tagit.

Under planeringen av familjens film- och biorum kom Daniel och hans fru vi överens om att man inte skulle ta husets största rum och göra det till någon form av biogrotta.

– Vi valde att satsa på ett rum som man lika gärna kan sätta sig och avnjuta en bok i, eller spela sällskapsspel med några vänner. Att ha ett upphöjt podium för de olika sittraderna gick därför bort.

Främre raden i rummet, som fått namnen ”Salong 1:4”, fick därför snurrfåtöljer för att man ska kunna vända sig mot de som sitter bakom.

– Belysningen anpassades också för att kunna regleras med ett antal olika scener, beroende på hur den ska användas. Sedan ville vi ha en ljudklassad dörr för att få det så ljudmässigt avskärmat från övriga huset som möjligt. Betongkonstruktionen i övrigt var redan från början tillräckligt bra för att ljud (inom normala nivåer) inte skulle spridas till övervåningen.

 

Akustikern ritade salongen

I sina tidigare bostäder säger Daniel att han har märkt hur mycket rummet påverkar ljudåtergivningen och att något som passar jättebra vid ett boende kan falla pladask i ett annat.

– Någon form av rumskorrigering känns ibland som enda möjligheten, men jag tycker ofta att ljudet blir lite tillgjort på något sätt.

Han berättar att han alltid försökt undvika olika typer av digitala rumskalibreringar. Därför ville han försöka göra så mycket som möjligt rätt från början med det nya rummet för att förhoppningsvis slippa sådant.

– Eftersom jag kunde så lite om akustik, så bestämde jag mig för att ta hjälp av en akustiker med att ta fram ritningar på vilka åtgärder som behövdes. Sedan gjorde jag (nästan) allt arbete själv.

Valet av akustiker föll på Ingvar Öhman eftersom Daniel sedan ganska många år har haft hans högtalarkonstruktioner och varit nöjd med dem.

– Att kunna ta hjälp av en akustiker som också har utvecklat de högtalare som ska användas, och vet hur deras spridningsmönster och frekvenskurva ser ut, såg jag också som en stor fördel.

Nackdelen var att den design som jag tidigare ofta sett avspeglas i Öhmans alster inte passade in i min och fruns målbild av hur rummet skulle upplevas. Men vi diskuterade olika alternativ och kom fram till en ganska bra kompromiss, tycker jag.

Diskussioner påbörjades hösten 2009, men det tog nästan två år efter att Daniel hade fått hjälp med konsultation innan själva bygget sattes igång.

– Däremellan översattes de olika skisserna och planlösningarna till hur rummet skulle byggas upp och utformas, vilka möbler behövdes, hur många sittplatser, och framför allt – vad kommer det att kosta?

 

Roadtrip för att hitta inspiration

Under den här tiden åkte Daniel, ibland med frun som sällskap, runt och besökte andra som byggt sina egna biorum för att få så mycket ingångsvärden och synpunkter som möjligt.

– Mellan det nordligaste och sydligaste hemmet vi besökte var det över 90 mil, enkel resa. Men det är otroligt värdefullt att få uppleva ett rum på plats och känna av stämningen – och vad ägaren/konstruktören har gjort för att kunna förverkliga sina planer. Bilder i all ära, men inget slår upplevelsen av att vara på plats. Ett rum kan se jättefint ut och när man kommer dit får man känslan av att det är tryckande varmt och instängt. Det kan vara detaljer som en bild aldrig lyckas förmedla och som kan bli en rejäl ögonöppnare.

Daniel säger att också kan vara precis tvärtom, förstås – ett rum kan se ganska mediokert ut, men när man är på plats, så känner man ett lugn tack vare smådetaljer och inredning.

– Just ventilation är förresten en detalj som jag lade ganska stor omsorg vid med in/utsug och flera ljuddämpare för att slippa störas av fläktbuller, tillägger Daniel.

– Jag hade inte någon tidigare erfarenhet av ventilation, men det finns enormt mycket information och beräkningsmodeller på nätet. Personalen i de butiker jag köpte ventilationsmaterial av var också otroligt hjälpsamma.

 

Bakväggen en gigantisk spaltabsorbent

Designmässigt ville Daniel och hans fru ha en ganska modern look, men samtidigt flörta lite med det klassiskt traditionella i en bio.

– Färgerna i rummet skulle vara mörka, vid filmtittande skulle det upplevas som svart, samtidigt som det skulle upplevas varmt och naturligt när man använder rummet till något annat. Jag ville inte ha några draperier eller lösa textiler i rummet, men för att få så mycket dämpning som möjligt kläddes samtliga sidoväggar i tyg, och sedan absorberande material bakom.

Den bakre väggen blev en gigantisk spaltabsorbent för basfrekvenserna med en volym på över fyra kubik.

– Resultatet är en efterklangstid på 20 ms från 30 Hz och uppåt.

Den främre väggen byggdes som en ramkonstruktion som håller den ljudtransparenta duken och täcker de sex 15-tums basmodulerna. Taket är en fackverkskonstruktion för att bryta upp ljudet från surroundhögtalarna och för att minimera ljusreflektionerna.

– Att taket är reflekterande och inte mjukt och absorberande är nödvändigt för att de valda surroundhögtalarna ska fungera så som det är tänkt.

Man valde en tjock heltäckningsmatta i mörkröd färg, taket svart och väggarna går i mörk grå och svart med detaljer i oljad ek.

– Vi funderade länge på om inte mattan skulle vara grå också, men efter lite testande visade det sig att den röda färgen upplevdes mörkare än den grå när bara duken var upplyst. Heltäckningsmattan är för övigt den enda byggnadsdel av bion som jag inte lade in själv. Orsaken är att det också är den enskilt dyraste och det är näst på omöjligt att rätta till om det blir fel med limningen.

 

Gediget basmuller

Högtalarna i salongen är sjutton till antalet, konfigurerade som 7.0.

Daniel beskriver det som en ganska okonventionell variant där LCR består av tre identiska stativmodeller, placerade bakom den 3,3 meter breda 2:37-duken. Surroundhögtalarna är åtta till antalet och de är parallellkopplade på respektive kanal.

– Sist har vi basmodulerna som nyligen utökats från fyra till sex stycken och är egenbyggda i sluten konstruktion. Men någon ren.1-kanal har jag inte, så i receivern är det angivet att jag inte har någon subwoofer eftersom alla basmoduler tar hand om all information under delningsfrekvensen.

LCR och basmoduler delas med ett analogt delningsfilter vid 80 Hz och med en infraboost som höjer från cirka 25 Hz ner till 8 Hz (!).

– Detta ger en frekvensrespons från ca 10 Hz och vill man ha mer rörelse i fåtöljen så är de fyra bakre sittplatserna utrustade med skakare.

 

Fördelar – och nackdelar – med separat elektronikrum

All elektronik finns samlad i ett angränsande centralrum med endast högtalarkablar indragna till själva salongen för ljud och en HDMI till projektorn för bild.

– Projektorn sitter förresten i ett eget ventilerat utrymme för att minimera fläktljud från den. Fördelen med att ha all elektronik i ett eget rum är flera enligt mig:

 

* Värmeavgivningen påverkar inte salongen och med ventilation ut från centralrummet kan komponenterna alltid ha en bra omgivningstemperatur.

* Kabeldragning och omkopplingar förenklas när man vill komma åt baksidorna på ett enkelt sätt.

*  Man behöver inte tänka på design och färgval när man väljer komponenter, bara prestanda behöver vägas in.

*  Komponenter med inbyggd fläkt kan vara irriterande i ett musik/biorum. Här spelar det ingen roll.

*  Det är enkelt att testa och utvärdera ny utrustning.

 

Daniel påpekar att det dock finns ett par stora nackdelar med ett separat centralrum för elektroniken. – Det är att jag måste välja utrustning som kan styras på något av de sätt jag har förberett för. Om något strular, så måste jag springa ut ur rummet för att fixa en så enkel sak som att reglera volymen eller byta skiva. Men för mig väger fördelarna upp nackdelarna.

 

Tysk ljudmodifiering för Sonos

Anledningen till att Daniel valt just den elektronik han har landar till stor del på inriktningen att prioritera musikåtergivning.

– Jag har tidigare erfarenhet av Sonos och tycker att det är fantastiskt att kunna leta igenom eget musikbibliotek och blanda med det som finns på olika musiktjänster. När jag hittade den lösningen, så hade jag ingen anledning att leta vidare. Ljudet från Sonos var dock inte toppklass, så jag kom i kontakt med en elingenjör i Tyskland som erbjöd modifieringar av Sonos för att få en så bra digital signal som möjligt.
Tro det eller ej, men det gör faktiskt skillnad jämfört med de Connect-enheter jag har som inte är modifierade. Sedan går signalen vidare till ett rent stereoförsteg där DA-omvandling och volymreglering sker. Efter det vidare till ett delningsfilter som bryter vid 80 Hz och delar signalen mellan två slutsteg för toppar och basar.

 

Smidigt och vaneframkallande styrsystem med Control4

Daniel förklarar att även valet av film skulle ske på liknande sätt som vid musikval via Sonos och det var här tanken med styrsystem kom in på allvar.

– Alla filmtitlar som vi har lagrade på husets filserver visas med omslag på till exempel en Smartphone och när man klickar på omslaget startar filmen.

Han beskriver det som ett hästjobb att kopiera in alla deras befintliga musik/dvd/blu-rayskivor på servern, men när det väl är gjort så fungerar det väldigt smidigt.

– När man sedan köper en ny film, så lägger man in den direkt.

Receivern som används agerar förstärkare till bakkanaler och center och den är även video- och bildväxel till övriga huset. Signalen för höger och vänster front går via receiverns pre-out och tas in via en HT-bypass på försteget för att fortsätta på samma sätt som vid ren stereolyssning.

 

Att växla mellan de olika driftlägena för film och musik är väldigt svårt om man inte är väl införstådd med hur det är kopplat

– Och jag ville ha ett rum som skulle kunna hanteras av såväl mig som övriga familjemedlemmar och gäster.

Därför valdes ett styrsystem för att göra det så enkelt som möjligt. Detta innebar också många andra fördelar med funktioner som kunde automatiseras, till exempel när en film väljs så startar projektorn, ventilationen går igång, ljuset dimmas ner, vissa ljuskällor släcks och volymen sätts till förbestämd nivå etcetera.

– Nackdelen med hemautomation är att det är starkt vanebildande och när man ser möjligheterna vill man utnyttja dem. Idag är större delen av huset integrerat i samma styrsystem, vilket gör att jag kan starta en film i ett rum när barnen gått och lagt sig, trycka på paus och byta rum och sedan fortsätta titta.
När jag sedan blir för trött, så stoppar jag filmen och nästa morgon startar den igen i sovrummet – allt med hjälp av samma fjärrkontroll eller Smartphone. Totalt onödigt på ett sätt, men enormt smidigt när man blivit van med det. Ta bara en sådan sak som att kunna använda larmets IR-detektorer till att styra belysning. Man får ett mervärde i att de olika delarna i huset kan dra nytta av varandra. 

 

Total upplevelse under jord

När bygget av salongen väl drog igång styrdes hela processen av att det är ett källarutrymme och att inga trädetaljer får monteras direkt mot betongväggarna/golvet.

– Jag ville inte heller använda stålreglar eftersom jag var orolig att de skulle kunna ”sjunga med” eftersom det skulle inte bli något hårt ytskikt som stabiliserar dem.

Källarväggarna måste kunna ”andas” och det får inte byggas in för mycket så man riskerar att få fukt stående i konstruktionen.

– Det var svårt att kombinera med att akustikerns ritningar krävde absorberande material mot samtliga väggar. Men det gick till slut att få till små luftspalter bakom dämpmaterialet (som består av oorganisk stenull) och det går även att komma åt och kontrollera på vissa punkter om jag blir orolig.
Vad som också är skönt med att rummet är beläget under jord är att temperaturen skiftar väldigt lite mellan årstiderna. Det pendlar mellan ca 19-22 grader beroende på om det är -20 eller +30 grader ute. Det är också det här som bidrar till att få den där känslan av verklighetsflykt som man får i en riktigt bra biosalong anser jag. Man kan stänga in sig i rummet oavsett om det är en strålande sommardag eller en kulen vinterkväll, och enda skillnaden är att man kanske tänder en brasa på vintern för mysfaktorn.
I övrigt vet man inte om det är mulet, soligt eller mörkt ute, man är bara här och nu. Det var en av de saker som jag insåg är det viktigaste för totalupplevelsen när vi åkte runt och besökte andra hemmabios. Att få bort externa intryck.

 

Tidskrävande takkonstruktion

Regelkonstruktionen till främre och bakre vägg byggdes upp och sedan gjordes takets fackverk.

– Just taket tog väldigt mycket tid. Jag uppskattar att det tog runt 100 timmar att få ordning på det. Det var mycket planerande för att få till en modell som integrerar både estetiskt och funktionellt med övriga rummet. Takets sidostycken täcker också ventilationens till- och frånluftsöppningar.

Vid ett tillfälle blev det dessutom extra fördröjning när Daniel fuskade med ögonskydd.

– Jag skulle ”bara” borra ett plugghål i taket som fattades på ett ställe, så jag tog borrmaskinen och borrade till. Straffet lät inte vänta på sig, träff rakt på ett armeringsjärn som kastade en metallflisa som brände sig in i ena ögat. Resultatet blev skrapning av hornhinnan och lapp för ögat i 10 dagar med avstannat arbete som följd. Men jag hade tur, det hade kunnat gå mycket värre och men nu använder jag skydd, oavsett hur litet och "enkelt" något moment är!

 

Vikten av att ha ”Utifall-att”-kablar

När all regelkonstruktion var på plats sprutmålades taket. Därefter byggdes absorbenterna på sidoväggarna och mattan lades in.

– I samband med att absorbenterna byggdes drogs all högtalarkabel i väggarna, belysningen och ventilationen i taket, och alla styrkablar och ”utifall-att-kablar”.

Sådana där ”utifall-att-kablar” kan man tydligen aldrig få för mycket av, menar Daniel.

– Jag förberedde för Front Wide-högtalare för att Audyssey DSX var lite på tapeten då och skulle det slå igenom ordentligt, så ville jag vara förberedd. Jag har också förberett för lite mer belysning och styrkablar, men jag hade ingen tanke på att det skulle behövas takhögtalare i framtiden. Jag tror dock jag kan lösa det, men är det något jag skulle göra annorlunda så är det att förbereda mer för framtiden.

Daniel påpekar att högtalarkablarna inte heller går att byta, något eventuellt skulle kunna vara bra om han av någon anledning skaffar aktiva högtalare i framtiden.

– Men eftersom takhöjden bara är 2,2 meter, så byggde jag ner taket så lite som möjligt. En följd av det blev att det är så trångt i böjarna att kablarna inte går att rubba.

 

Sparsmakad möblering och kontrollerad efterklang

Efter all kabeldragning byttes den gamla dörren ut mot en ny, bredare och ljudklassad dörr. Insidan av den stoppades för att passa övrig inredning och akustik och en spiskassett sattes in i den tidigare öppna spisen.

Mellan absorbentpanelerna lämnades en obehandlad yta på 20 cm. Det är där surroundhögtalarna placerades och de täcktes sedan av en stålkonstruktion täckt med högtalartyg.

– Även om det ser ut som om större delen av väggarna är absorberande, så är det bara cirka 40 % på sidorna som är reflekterande. Dessa behövs för att en viss efterklang ska finnas och rummet inte känns ”tryckande” i öronen, förklarar Daniel.

– Jämfört med ett normalt vardagsrum känns det ändå väldigt annorlunda att komma in i ett rum som är byggt så här, men man vänjer sig fort och det är skönt att prata när efterklangen är mer kontrollerad.

Möbleringen av salongen är tänkt att vara ganska sparsmakad. Den består av två fåtöljer med fotpall, fem bord, och en fyrsitssoffa med reclinerfunktion.

– Jag är inte så mycket för att ha en massa skivor och rekvisita i rummet, kanske mest för att jag är för lat för att damma dem. Hela musik- och filmbiblioteket är också digitaliserat och placerat på en filserver, så samtliga skivor ligger i ett par flyttlådor, redo att tas fram ifall det blir en allvarlig hårddiskkrasch.

 

Atmos och 4k lockar

Daniel tycker att salongen är färdig, men allt säger att allt eftersom parets hobby utvecklas så finns det ju hela tiden en längtan efter att hänga med i utvecklingen.

– Jag har till exempel ännu inte gått över till några 3D-ljudformat eller tagit steget mot 4K. Men jag är nyfiken och det är bara en tidsfråga. Än så länge tycker jag dock inte att utbudet är tillräckligt stort för att motivera kostnaden med fler högtalare, ny förstärkare och kanske slutsteg och bildvisare. Men visst har jag börjat räkna på var i taket högtalarna lämpligast kan placeras när den dagen väl kommer ...

 

Tre favoritfilmer:

Monsters Inc.

Limitless

Master and Commander

 

 

Daniels bästa tips:

  • Planera ordentligt, gör bygget färdigt mentalt innan du sätter igång. 
  • Besök andra som byggt, hämta inspiration på plats och inte bara från bilder.
  • Involvera övriga familjemedlemmar och tänk på hur rummet ska användas om 5-10 år.

 

 

Hårda fakta:

Fronthögtalare: 3 x Ino Audio i16s

Surroundhögtalare: 8 x Ino Audio A2

Bassystem: 6 x slutna lådor baserade på Acoustic Elegance PB15H+.

Externt delningsfilter: Ino Audio CR80s med infra-tillsats

Receiver: Denon AVR-4520

Försteg: Rotel RC-1590

Slutsteg: Rotel RB-1590(topp) och Behringer EP4000(bas)

Mediaspelare bild: Playstation3, AppleTV, Dune D1

Mediaspelare musik: Sonos Connect, modifierad digitalutgång

Styrsystem: Control4 HC-800

Filmduk: Screen Excellence Enlightor 4K

Projektor: JVC X30

Annons:

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår